miniatyr|1938 övertar de tyska skolsystrarna skolan och tjänar både som internat, skola och bostad. Systrarna hyrde lokaler på Karl Gustavsgatan. Konfessionella skolor i Sverige är en viss typ av fristående skolor som tillhör det offentliga skolväsendet i Sverige och som tillåts ha en konfessionell inriktning. I Sverige går cirka 1% av Sveriges elever i en konfessionell skola.

Till och med 1951 var det förbjudet att lära ut kristendomskunskap i skolan om man inte var medlem i Svenska kyrkan. Under 1960- och 1970-talet ökade möjligheten att gå till skolor vars värderingar och skolpraxis mötte minoriteters önskemål. I samband med detta öppnades nya religiösa skolor. 1997 införs en bestämmelse om att friskolor fick möjligheten att ha en konfessionell inriktning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) får en huvudman i en friskola ha konfessionell inriktning.

I Sverige finns det religiösa friskolor med kristen inriktning och även judiska och muslimska. Skola med hinduisk profil har också funnits i Sverige.

Tillsyn I likhet med det övriga skolväsendet är det Skolinspektionen som, sedan 1 oktober 2008, har tillsynsansvar för konfessionella skolor. Skolverket har gjort en undersökning av dem och konstaterar att det inte finns fler brister i konfessionella skolor än när det gäller övriga friskolor.Inte fler brister i konfessionella skolor- Från Skolverkets webbplats

Skolverket har dock vid flera tillfällen uttalat kritik mot enstaka konfessionella skolor, som går ut på att de inte uppfyller den värdegrund som riksdagen har fastslagit för alla skolor. Ett exempel är Andreasgymnasiet i Göteborg,Beslut på Skolverkets webbplats där skolan senare ändrade sig. År 2013 stängdes den islamiska Jasminskolan i Norrköping med omedelbar verkan på grund av en otrygg miljö för elever, bristande betygssättning och att rektorn saknade utbildning för sin tjänst. Skolans ledning åtalades för och dömdes till böter och villkorlig dom för bokföringsbrott.

Förekomsten av konfessionella skolor Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2006/2007 fanns det totalt 64 fristående grundskolor med konfessionell inriktning och fem fristående gymnasieskolor med konfessionell inriktning.Skolverkets rapport 298 Av de 69 godkända konfessionella skolorna hade åtta en muslimsk profil, tre en judisk och 49 en kristen profil. Historik 1900-1950 1919 infördes en ny läroplan vilket resulterade i en stor förändring i relationen mellan kyrka, stat och skola. Frikyrkor som växte fram under väckelserörelsen på 1800-talet krävde inflytande på undervisningen i kristendomskunskap. Frikyrkorna vände sig emot att konfirmationsundervisningen skedde inom den ordinarie skolan. Man uteslöt Martin Luthers katekes som obligatoriskt läromedel och kom fram till kompromissen att fokus skulle läggas på bibeltexter. miniatyr|Skolplansch av Jesu födelse, tryckt år 1948. Fram till 1951 var det obligatoriskt att vara medlem i Svenska kyrkan för att kunna lära ut kristendomskunskap. Under 1930-talet avskaffades plikten för lärare i kristendomskunskap att årligen delta i gudstjänster. Detta ansågs viktigt för att kontrollera luthersk moral och tro som präglade undervisningen.

1950-2000 1967 beslöt man att avskaffa religiös morgonsamling med en "objektiv morgonsamling". Anledningen bakom detta var att inkludera icke-religiösa livsåskådningar. En stor förändring skedde år 1969 då man bytte från kristendomskunskap till religionskunskap. Under 1960-talet avskaffades även morgonbönen och psalminlärande. Under 1960- samt 1970-talet ökade möjligheten för minoriteter att öppna skolor och för föräldrar att sända barn till en skola vars skolpraxis samt värdering som mötte minoriteternas önskemål och förväntningar. 1971 öppnades skolor i Örkelljunga och Göteborg. 1972 öppnades en annan i Örebro.

1992 genomfördes friskolereformen under regeringen Bildt. Friskolereformen innebar att fristående skolor fick möjligheten att få skolpeng från staten för varje elev. 1994 infördes en ny läroplan. Läroplanen nämnde att undervisningen skall vara icke-konfessionell. 1997 införde man en bestämmelse i skollagen, 1985 (SFS 1985:1100), att friskolor fick möjligheten till att ha en konfessionell inriktning. Ett krav i propositionen var att undervisningen skulle vara icke-konfessionell. 2000- Från skollagen 2010 (SFS 2010:800) får huvudmannen i en fristående skola ha en konfessionell inriktning. Konfessionella inslag får dock inte finnas i undervisningen. Exempel på detta är morgonsamlingar och bönestunder. År 2017 beräknades 66 stycken grundskolor med konfessionell inriktning finnas i Sverige. Skolorna hade tillsammans cirka elever och motsvarar 1 % av totala antalet elever. Tio skolor var muslimska, en judisk och resterande kristna. I juni 2019 införde Regeringen Löfven ett tilläggsdirektiv i utredningen om konfessionella slag i skolväsendet. Regeringens utredare Lars Arrhenius hade i uppdrag att lämna in förslag om etableringsstopp för religiösa friskolor. Uppdraget skulle redovisas senast den 19 december 2019. I februari 2022 föreslog regeringen Andersson skärpta regler för konfessionella fritidshem, förskolor och skolor. Förslaget skedde genom en lagrådsremiss som nämnde demokrativillkor samt att konfessionella inslag ska förtydligas.

Olika inriktningar inom konfessionella skolor

Judiska friskolor 2006 fanns tre judiska friskolor i Sverige. Dessa var Alexandraskolan, Beit Menachemskolan och Hillelskolan. Enligt Friskolornas riksförbund fanns 2017 endast en judisk friskola i Sverige. World Jewish Congress (WJC) räknade dock att det fanns två judiska skolor. En av dem är Hillelskolan i Stockholm och den andra Alexandraskolan i Göteborg. WJC ansåg att man bör etablera en ny skolform för nationella minoriteter där de själva får göra bedömningen över vad som är konfessionellt i deras kulturarv. De hänvisade detta till artikel 5 i Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter.

Den äldsta judiska friskolan i Sverige är Hillelskolan. Skolan startade 1954 med syftet att ekonomiskt och kulturellt stödja den judiska uppfostran samt stärka samhörigheten mellan judar i Israel och Sverige. Profilämnena på skolan är idag hebreiska och judiska studier. Beit Menachemskolan var verksam i Göteborg, men 2007 förlorade de sitt tillstånd. Anledningen bakom det indragna tillståndet var bland annat att man hade separerat på pojkar och flickor.

Kristna friskolor Kristna friskolor är den största grupperingen inom konfessionella skolor. 2017 beräknades drygt 55 av de 66 konfessionella skolor ha en kristen profil.

Protestantiska

1842 infördes folkskolan vilket innebar att församlingar skulle inrätta folkskolor. Detta var många församlingar negativa till. Luthers lilla katekes var den viktigaste läroboken. Kyrkoherden skulle vara ordförande i skolstyrelsen. 1860 tillkom dissenterlagarna vilket resulterade i fler nya fristående kristna församlingar. I sin tur ville man bevara i folkskolan "den rena evangeliska läran". Detta resulterade i att kristna skolor tillkom. Under början av 1900-talet minskade den kristna prägeln i den statliga skolan samtidigt som oberoende skolor med kristen prägel etablerade sig.

Under 1930-talet började Adventistsamfundet att bedriva skolverksamhet på Ekebyholms slott. Detta handlade först om vuxen verksamhet. 1955 fick skolan realexamensbehörighet och 1964 studentexamensbehörighet. Skolan har idag tre profilområden: internationalisering, idrott och hälsa samt musik. 2006 gick cirka 300 elever på skolan som idag heter Ekebyholmsskolan.

1986 startade Kristna skolan (då Södermalmskyrkans kristna skola). Vid uppstarten hade skolan inget tillstånd, men efter ansökan godkändes det. Skolan har en koppling till We Are One Church (Södermalmskyrkan). Skolan speglar församlingens internationella prägel. Skolan har idag 290 elever från förskoleklass till nionde klass och hälften av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Skolan har bland annat haft morgonbön. Katolska miniatyr|Syster Celsa arbetade som lärarinna på Katolska pojkskolan vid Götgatan 58A i Stockholm. Sveriges första katolska skola grundades 1795 på Södermalm, Stockholm. 1845 inrättade den bayerske prästen Johann Georg Huber en katolsk pojkskola på Norra Smedjegatan. En flickskola var belagd i samma byggnad och fransyskan Caroline de Bogen hade ansvar för flickornas undervisning. Man undvek samundervisning med pojkskolan. I samband med att folkskolan inrättades 1842 förbättrades skolundervisningen. År 1861 inrättades en katolsk pojkskola och skolhem på Götgatan 58A. Rektorn på skolan var Johann Georg Huber. Elisabetsystrar från Polen och Tyskland var utbildade lärarinnor och bodde och arbetade i byggnaden. År 1862 startades en annan katolsk skola av Sankt Josef-systrarna från Chambéry i Frankrike. Syftet med skolans grundande var att ge fattiga katolska barn en utbildning. Idag heter skolan Franska skolan. I samband med att fler församlingar skapades resulterade det i att nya katolska skolor bildades.

En flickskola som var populär bland både katoliker och protestanter var Mariadöttrarnas skola som senare kallades Slavonska skolan. 1878 hade skolan 160 elever varav två tredjedelar var protestanter. Under religionsundervisningen hade de protestantiska eleverna en protestantisk religionslärare. Kongregationen valde att stänga skolan 1892 då verksamheten gick med stor förlust.

Idag finns endast tre katolska skolor. Dessa är belagda i Stockholm, Lund och Göteborg. Skolan i Stockholm heter St Eriks katolska skola, i Lund St Thomas skola och i Göteborg Katolska skolan av Notre Dame.

Muslimska friskolor Den första muslimska friskolan i Sverige öppnades 1993 i Rosengård, Malmö. Exempel på muslimska friskolor år 2017 är Ögårdsskolan i Malmö, Kunskapsljuset i Norrköping, Al-Azaharskolan i Stockholm och Imanskolan i Uppsala.

Den muslimska friskolan Kunskapsljuset började sin verksamhet 1998. Skolan har elever från förskoleklass till årskurs 6. Kunskapsljuset har en språk- och kulturinriktning. Skolan erbjuder kostnadsfri skolskjuts, speciellt för dem som bor långt bort från skolan.

Ögårdsskolan drivs av Islamic Centers församling i Malmö. Skolan har elever från förskoleklass till årskurs 6. Haare Krishnarörelsens skola 1979 startade International Society for Krishna Consciousness (ISKCON) den första grundskolan i Sverige med hinduisk profil. Skolan kallades Krishnaskolan och var belägen i Grödinge utanför Stockholm. 1982 flyttades skola till Järna. Fram till 1984 fungerade Krishnaskolan som en internatskola, och elverna levde med lärare inom rörelsen.

För att ge skolan legal status begärde man tillstånd om att betecknas som privatskola. Samtidigt uppmanade skolmyndigheten föräldrarna att sätta sina barn i kommunal skola och på 1980-talet ökade kraven på att skolan skulle stängas. Mellan 1984 och 2000 hade skolan en typ av hemundervisning. Under hösten 2000 öppnade skolan som en konfessionell friskola med tillstånd från Skolverket. 2003 stängdes skolan ner.

Riksdagspartiernas ståndpunkt runt konfessionella skolor

Centerpartiet 2018 skrev Centerpartiet på sin hemsida att de är för det fria skolvalet och de religiösa friskolorna. De ansåg att det inte var lägligt att stoppa alla religiösa friskolor, men att de ska vara under god tillsyn. I samband med 73-punktsprogrammet gick Centerpartiet med på att stoppa nya religiösa friskolor med Liberalerna och regeringen Löfven.

Kristdemokraterna Kristdemokraterna är för religiösa friskolor. 2018 ansåg partiet att konfessionella skolor inte är det stora problemet i svensk skola, men att det finns problem. De ville se tillsyn och uppföljning. Kristdemokraterna vill även att man ska ha möjlighet att stänga ner skolor som inte lever upp till svensk lagstiftning. 2018 ansåg dem att ett förbud och nedstängning av alla religiösa friskolor skulle vara kollektiv bestraffning och att man ska värna om valfriheten. Partiet har även refererat till att rätten till religionsfrihet som är stadgad i Europakonventionen.

Liberalerna