miniatyr|Tjörn

Häxprocesserna i Bohuslän under det stora oväsendet ägde rum mellan 1669 och 1672. De var samtida med de övriga häxprocesserna under Det stora oväsendet men följde ett annat mönster än resten av Sverige, både sett till hur och varför personer anklagades för trolldom och hur rättegångarna gick till. Bohuslän var danskt fram till 1658, och man följde fortfarande dansk trolldomslag fram till 1682.

Samhället under häxprocesserna miniatyr|Rönnäng, södra Tjörn. Göran Malmstedt som skrivit boken "Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672" påpekar att de stora häxprocesserna sammanföll med olika samhällsförändringar – ekonomiska, demografiska och religiösa. Det är en poäng som även Silvia Federici gör i sin bok "Caliban and the Witch", som kopplar samman häxprocesser med ekonomiska och politiska samhällsförändringar i övergången till kapitalistiskt produktionssätt.

Sverige under 1600-talet Sveriges befolkning ökade snabbt och man började under tidigt 1600-tal skriva folklängder i kyrkoböcker. Sverige införde en allt mer merkantilistisk politik och handelskapitalistisk ekonomi, och man började formera den moderna statsmakten. Det innebar att makt centraliserades vilket ifrågasattes av allmogen, och bondeupproren var många.

Från mitten av 1600-talet, under Karl XI:s regeringstid, fick Sverige den strängaste sexuallagstiftningen i Europa. All utomäktenskaplig sexualitet kriminaliserades, vilket stigmatiserade ogifta mödrar. Äktenskapet blev ny samhällsnorm.

Bohuslän under 1600-talet

1600-talet var en orolig tid i Bohusläns historia, som var krigshärjat och präglat av geografiska konflikter. I och med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt. Vid övergången skedde en stark reglering av handeln, som nu koncentrerades till Göteborg. När Bohuslän blev svenskt gynnade det generellt stadsbefolkningen och missgynnade landsortsbefolkningen. Nu förbjöds all handel från små hamnar, vilket påverkade många bohuslänska bönder som använde vikar och hamnar för att segla till Danmark med råvaror och produkter. För invånarna på Tjörn och kringliggande öar innebar det svält, fattigdom och befolkningsminskning. Egendomslösa personer bosatte sig på stränder, så kallade strandsittare, och bidrog till jordägarens inkomster genom att betala arrende för platsen. miniatyr|Tjörn.1666 finns att läsa om allmogen på Tjörn, när man skrev en besvärsskrivelse (upplysande om missförhållanden) till riksdagen: "Desslijkes begiära och allmogen underdånigat, att när så hendher nogen uthfattigh bondde som sitter for gårdz: bruk, och förmedelst stoor armod och fattigdomb skuld, icke förmår tillfyllest at betahle dee extra ordinarie hielper, uthen medh noget theraf kunde resterra och jnnestå, att den eller dee, anten han är skatte- eller cronebonde måtte tillåttas at gifua sig an på häradtztingen och derom sin armod och fattigdomb taga tingzwittne, och sedan när samma tingzwittne af Gouverneuren ähr gillat oeh godt kiänt, den förarmade då dereffter uthi cronones rekninger måtte blifua till afkortningh förd, hluilcket också alltid uthi dee danskis tijdh, hafir warit brukeliget."

Sillfiskeriet har varit avgörande för Tjörns näringsliv. Sillen, runtom i Öresund, Skagerack och Kattegatt, var bland de mest värdefulla varorna i den hanseatiska handeln under den framväxande handelskapitalismen. En av de åtta stora sillperioderna var mellan åren 1660 och 1680, under samma period som de mest koncentrerade häxprocesserna pågick. Fiskenäringen med sina många skutor och sjömän bidrog till de sägner som uppkom på Tjörn. Det var berättelser som kretsade kring havet, sjöjungfrur, olyckor, oväder, djävulen, häxor och trolldom.

Under 1600-talet blandades folktro med gammalkyrklig kristendom på Tjörn. Ön präglades senare även av inomkyrkliga väckelserörelser som Pingströrelsen, Evangelistiska Fosterlandsstiftelsen (EFS) och i viss mån den stränga och dogmatiska schartauanismen. 1608 blev Moseböckerna appendix till Sveriges rikes lag (Kristofers landslag), bibelversen "En trollkona ska du inte låta leva" (Andra Mosebok 22:18) var den enda lagtext som domstolen hade till grund under häxprocesserna.

Häxprocessernas karaktär Den första trolldomskommissionen på Tjörn sammanträdde 22 september 1669. Den leddes av häradshövdingen över Orust och Tjörn, Peter Drachman/Dragman/Drakman. Befallningsman Anders Larsson samt två länsmän och den lokala nämnden hjälpte till.

Trolldomsanklagelserna på Tjörn kretsade kring tre teman: förgöring, läkekonst och reproduktion. Förgöringen handlade främst om att hindra Tjörns huvudsakliga produktion (fiskenäringen). Personer anklagades som exempel för att ha förstört fisket, skutor eller tillgången på sill. De anklagades även för att ha använt magi och till exempel förvandlas till djur. I trolldomskommissioner går att läsa att Malin Ruths anklagades för att ha tagit formen av en svart katt, Malin på Härön en korp, Per Larsson en kråka, Börta Crämars en skata, Gertrud Corporals en kaja, Per Matsson en ärla. Slutligen anklagades de för att hindra reproduktionen, Anna i Holta anklagades för att ha gjort en man impotent. miniatyr|Karta över Tjörn, 1806. Bohuslän tillhörde Danmark fram till 1658 och fram till 1682 efterföljdes dansk trolldomslag. Häxprocesserna på Tjörn innebar därför att rätten använde sig av vattenprov och svår tortyr. I ett vattenprov var det vanligt att den anklagades händer och fötter bands korsvis över bröstet, för att sedan kastas i havet. Om den anklagade flöt ansågs detta bero på djävulspakt, medan en oskyldig förväntades sjunka. Alla som genomgick vattenprov flöt. I Bohuslän anklagades minst 49 personer, minst 28 personer avrättades och ytterligare 9 kvinnor avled i fängelse under tortyr och förhör. Andra källor menar att runt 40 personer avrättades. I trolldomskommissioner och personregister till dessa går att läsa om alla inblandade.

Till skillnad från häxprocesser på andra platser i Sverige angav inte barn, så kallade visgossar, vuxna. På Tjörn angav vuxna varandra, ofta flera samtidigt. Majoriteten av de anklagade var kvinnor, ofta äldre änkor. Flera levde utanför tidens normer, till exempel levde ensamma som ogifta och självförsörjande. Åsa Bergenheim som skrivit boken "Den liderliga häxan" skriver om kvinnans status i 1600-talets Sverige. Centralt var ära och dygd, vilket var kopplat till könsnormer för kvinnor och män. Åsa Bergenheim skriver: "Ensamstående kvinnor kunde genom sin blotta existens falla offer för skvaller och beskyllningar som ifrågasatte deras dygd och ärbarhet. Besvärliga, sturska och dominanta kvinnor likaså."

Det var också kvinnor som hade kunskap om naturen, läkekonst och folkmedicin, vilket tolkades som trolldom och Satans påfund. Detta levnads- och kunskapsmönster bland anklagade kvinnor, och i vissa fall män, återfinns runtom i världen under häxprocesser.

Det finns många likheter mellan häxprocesserna på Tjörn och häxprocesserna i Malmö hundra år tidigare, både sett till den hanseatiska handeln med sill, tematiken kring de trolldomsanklagade och att båda platserna tillhörde Danmark före 1658. Även i Malmö anklagades kvinnor för att ha dragit sillen från land och förstört vinden, genom blåst eller stiltje, för skepp.

Kända platser

Avrättningsplats på Sötången miniatyr|Bränneberget. Sötången i Myggenäs, Tjörn. alt=Bränneberget, Sötången/Sjötången, i Myggenäs på Tjörn. Berget ligger nära Brattvägen och Trollyckan (tidigare kallat Brännebergsbacken).|miniatyr|Bränneberget, Sötången, april 2021. Sötången ligger i Myggenäs, och heter idag Sjötången. Berget var avrättningsplats för minst åtta personer, och kallades i folkmun för Bränneberget (Brännebärt på Tjörbu-dialekt). Berget ligger nära Brattvägen och Trollyckan (tidigare kallat Brännebergsbacken). Den förmodade platsen har koordinaterna 58°03'01.2"N 11°45'14.1”E, 58.050336, 11.753928. Platsen är inte uppmärkt och saknar minnessten. miniatyr|Blåkullen på Brattön, 1860.

Brattön miniatyr|Brattön, utanför Tjörn.Brattön är en ö i Hakefjorden utanför Tjörn, som är synlig från södra kusten. (Stora) Brattön ligger söder om Lövön och ska inte blandas ihop med Lilla Brattön.

Högsta punkten på Brattön kallas Blåkullen. Brattön sträcker sig 131 meter över havet, och utpekades som Blåkulla under häxprocesserna. Hit åkte, enligt folktron, trollpackor och häxor för häxsabbat. Ett fyrtiotal personer erkände under häxprocesserna kring Tjörn och Bohuslän att de hade besökt Brattön. Brattön, Bratøen, nämns tidigt i olika skrifter som Blåkullen och Blåen, bland annat av reformationens förkämpe i Norden, biskop Jens Nilssøn 1574. miniatyr|Stora Brattön med "Blåkulla". Myterna om Brattön som ett Blåkulla dit häxor (kvinnor) åkte kring påsk var livliga långt in på 1900-talet. Karlstens fästning på Marstrand miniatyr|Marstrand och Karlstens fästning 1677. Karlstens fästning på Marstrand byggdes 1658 i samband med att Bohuslän blivit svenskt. Fästningen är synlig från södra Tjörn och fungerade som försvarsfästning och fängelse. Här satt många av de som anklagats för trolldom, däribland Malin på Härön som avled under tortyr i fästningen 1669.

Kända fall miniatyr|Karta över Härön, 1843. På bild syns gården där Malin tros ha bott.

Det skedde sammanlagt 29 avrättningar i Bohuslän mellan 1669 och 1672, samt en person som avled under pryglestraff (Karin Joens): sex personer avrättades i Kungälv den 25 och 27 april 1670; 2 i Kungälv den 22 juni (Elin och Ifver i Staxäng); åtta personer i norra Bohuslän den 17 januari 1672 på Vik i Skee; tre den 22 januari i Krokstad; åtta 27 januari 1672 på Sötången på Tjörn; en genom prygel (Karin Joens) i Uddevalla 31 januari 1672; och Helga i Halltorp i mars 1672.Linderholm, Emanuel, 1872-1937. - De stora häxprocesserna i Sverige : bidrag till svensk kultur- och kyrkohistoria. D. 1 Inledning. Bohuslän / av Emanuel Linderholm.. - 1918. s. 270

Häxprocesserna i Bohuslän tillhör de som tidigt blev mest omskrivna, och många individuella fall kom att bli historiskt välkända namn. Exempel på åtalade under häxprocesserna i Bohuslän listas i bokstavsordning efter förnamn, då de flesta inte har egentliga efternamn:

Anna i Holta Anna i Holta var den första person som åtalades för trolldom i Bohuslän under det stora oväsendet, och anklagelsen mot henne utvidgades till en häxjakt först i Marstrand, sedan södra Bohuslän, och till slut hela Bohuslän.

I juni 1669 anklagade Sören Murmästare henne för trolldom och för ha gjort honom impotent. 10 juni 1669 hölls möte i rådhuset, då hade fler skriftliga anklagelser inkommit. Signe Larsdotter anklagade Anna för att ha gjort hennes dotter sjuk. Bengdta Lars Spelemand anklagade Anna för att ha dödat hennes make. Kirstin Anders Mölners anklagade Anna för att dödat hennes make Anders Mölner. Malin i Lunden anklagade Anna för att ha utsatt hennes hus för olyckor. Anna genomgick svåra förhör och tre vattenprov 22 juni 1669, och angav då Ragnille Jens Swenses. Anna hängde sig i fängelset 4 juli 1669.

Anna Persdotter Anna Persdotter var dotter till Per Larsson, angavs av Börta Crämars.Linderholm, Emanuel, 1872-1937. - De stora häxprocesserna i Sverige : bidrag till svensk kultur- och kyrkohistoria. D. 1 Inledning. Bohuslän / av Emanuel Linderholm.. - 1918. s. 144-158 Börta Crämars namngav Malin på Herrön, Per Larsson, Per Mattsson, Gertrud Corporals och Anna Persdotter för att ha varit de häxor som tillsammans tagit sig ombord på Tomas Anderssons fiskeskuta och fått den att förlisa i Västersjön.Linderholm, Emanuel, 1872-1937. - De stora häxprocesserna i Sverige : bidrag till svensk kultur- och kyrkohistoria. D. 1 Inledning. Bohuslän / av Emanuel Linderholm.. - 1918. s. 114-115 Avrättades genom halshuggning och bålbränning den 27 april 1670.

Börta Cornelius