Presidentvalet i USA 2024 var det 60:e i ordningen för att välja USA:s president och USA:s vicepresident för mandatperioden 2025-2029. Presidentvalet ägde rum tisdag den 5 november 2024. Joe Biden var sittande president vid tidpunkten för valet. I november 2022 tillkännagav den tidigare presidenten Donald Trump att han kandiderade till presidentposten för en andra mandatperiod. I april 2023 meddelade Joe Biden att han ställde upp för omval.
Den 12 mars 2024 hade båda kandidaterna Joe Biden i Demokraterna respektive Donald Trump i Republikanerna erhållit en majoritet av delegaternas stöd i sina partiers respektive primärval, och därmed ansågs de som presumtiva kandidater för respektive parti.
Den 21 juli 2024 meddelade dock president Joe Biden att han inte kandiderar i presidentvalet 2024 och att han stöder vicepresident Kamala Harris, som presidentkandidat för Demokraterna, som blev partiets kandidat den 5 augusti 2024.
Valet hölls även samtidigt som val anordnades till kongressen. Vågmästarstater som anses vara extra viktiga inkluderar Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Republikanerna förväntas återta majoriteten i senaten. Huvudfrågor i valet är abort, invandring, global uppvärmning, demokrati, ekonomi, utbildning, utrikespolitik, sjukvård och HBT-rättigheter. Den som väljs till president vid valet 2024 förväntas att tillträda ämbetet den 20 januari 2025. Den 6 november stod det klart att Donald Trump skulle komma att bli USA:s nästa president. Samma dag erkände sig Kamala Harris besegrad.
Bakgrund Om Trump och Biden hade stått emot varandra, hade det varit första gången sedan 1956 som en så kallad ”rematch”, där två huvudkandidater som redan tidigare nominerats för huvudpartierna i ett presidentval samtidigt blir nominerade igen, ägt rum. De två huvudkandidaterna skulle utmärka sig därutöver genom att båda två redan innehaft eller innehar ämbetet som president. Det skulle också bli första gången i amerikansk historia som valets huvudkandidater båda var över 75 år.
Donald Trump bekräftades som Republikanernas presidentkandidat under juli 2024, efter att ha överlevt ett mordförsök under ett kampanjmöte. Under september 2024 avvärjdes ett andra mordförsök mot Trump i Florida.
Joe Biden meddelade 21 juli 2024 att han avslutar sin omvalskampanj för att fortsätta som president för en andra mandatperiod, men han avser att slutföra sin nuvarande ämbetsperiod, som planeras att pågå fram till 20 januari 2025, där vinnaren av 2024 års presidentval förväntas att sväras in som USA:s nya president. Därmed blev Biden den första presidenten sedan Lyndon B. Johnson 1968 som enbart innehaft presidentämbetet en mandatperiod som valt att inte kandidera för en andra.
Biden ersattes som kandidat med sin vicepresident Kamala Harris, som formellt valdes till Demokraternas presidentkandidat den 5 augusti 2024. Hon är den första svarta kvinnan att bli utsedd till presidentkandidat för ett av de två stora partierna. Harris blev samtidigt den första kandidaten sedan Hubert Humphrey 1968 som inte deltagit i primärvalen. Debatter I april 2022 röstade Republican National Committee enhälligt att dra sig ur Commission on Presidential Debates (CPD). I maj 2024 föreslog Biden-kampanjen att hålla två debatter utanför CPD-tidtabellen och vägrade delta i debatter hållna av CPD. Biden och Trump gick med på debatter på CNN den 27 juni och ABC News den 10 september. Debatten mellan Biden och Trump den 27 juni slutade enliga flera bedömare i en katastrof för Biden. Detta i tydlig kontrast till debatten mellan Trump och Harris den 10 september som flera bedömare fann att Harris vann. Harris-kampanjen föreslog att ytterligare en debatt skulle kunna hållas i oktober efter debatten den 10 september med Trump. Den 12 september meddelade Trump att det inte skulle bli någon tredje presidentdebatt. Den 1 oktober möttes vicepresidentkandidaterna JD Vance och Tim Walz i en TV-sänd debatt i CBS. Debatten beskrevs som civiliserad och personlig. I debatten lyfte Tim Walz bland annat upp att Finland, likt USA, har en hög andel vapeninnehavare men att de trots det har få skolskjutningar. Vance ansågs av de flesta bedömare ha vunnit debatten, med en knapp marginal.
Vågmästarstater miniatyr|Pennsylvania anses av många bedömare vara den viktigaste vågmästarstaten i presidentvalet. Det är inte nödvändigtvis den kandidat som får flest populärröster som vinner valet. Det är istället den kandidat som får flest elektorsröster som vinner. Alla 50 delstater har ett visst antal elektorsröster tilldelade utifrån sin folkmängd. Flest elektorsröster har Kalifornien med sina 54 stycken. I alla delstater utom Maine och Nebraska vinner den som får flest röster i delstaten också alla elektorsrösterna. Maine och Nebraska är i stället uppdelade i olika distrikt där den med flest röster i varje distrikt vinner det distriktets elektorsröster. I många delstater är det redan före valet självklart vem som kommer att vinna. I Kalifornien har till exempelvis Harris stabilt legat 15 procentenheter före Trump månaderna innan valet. Även om Kalifornien har flest elektorsröster är delstaten därför mindre intressant ur kandidaternas perspektiv. Istället har sju så kallade vågmästarstater pekats ut som särskilt viktiga i valet. Detta är delstater där det var mycket jämnt och både Trump och Harris ansågs inneha en chans att ta hem elektorsrösterna. Delstaterna är Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Pennsylvania beskrivs av många som den absolut viktigaste av vågmästarstaterna med sina 19 elektorer. Inte minst för Harris ansågs delstaten i princip vara avgörande för att hon ska kunna vinna.
Omräkning i vågmästarstaterna Eftersom vågmästarstaterna är mycket jämna kan det ibland vara svårt att utse en tydlig vinnare. Detta blev särskilt tydligt i valet 2000 där George W. Bush till slut vann över Al Gore med endast 537 rösters marginal i Florida efter en lång omdaningsprocess. Varje delstat har sina regler för hur omräkningar ska gå till. I Arizona sker en automatisk omräkning om segermarginal är 0,5 procent eller mindre. Även i Georgia sker en omräkning om segermarginalen är 0,5 procent eller mindre, men detta måste begäras inom två arbetsdagar. I Michigan sker en automatisk omräkning om det skiljer mindre än 2 000 röster mellan kandidaterna. Nevada har inga regler för automatisk omräkning, däremot kan en kandidat begära omräkning. I North Carolina kan omräkning begäras av kandidaterna om segermarginalen är mindre än 0,5 procent eller mindre än 10 000 röster. Även Pennsylvania har en automatisk omräkning om segermarginalen är mindre än 0,5 procent. I Wisconsin kan omräkning begäras så länge segermarginalen är under 1 procent. I en del delstater måste dock den som begär omräkning stå för kostnaden. Trumps begäran om omräkning i Wisconsin kostade nästan 8 miljoner dollar vid presidentvalet 2020.
Opinionsläget i vågmästarstaterna Dagarna före valet visade Real Clear Politics sammanvägningar att Donald Trump ledde i North Carolina, Georgia, Arizona och Nevada. Trump ledde också i Pennsylvania, men med en väldigt liten marginal. Kamala Harris var däremot knappt före i Michigan och Wisconsin. Något oväntat gav en mätning den 3 november Harris ledningen även i Iowa, vilket tidigare ansetts vara en säker Trump-delstat. Mätningen visade sig vara felvisande, då Trump kom att vinna Iowa med över tretton procentenheter, den största marginalen för någon vinnande presidentkandidat i delstaten sedan 1972.
Dagarna efter valet hade de flesta stora mediebolag kallat samtliga sju vågmästarstater i Trumps favör. Trump överpresterade i vågmästardelstaterna jämfört med vad opinionsundersökningarna före valet visade.
Viktiga frågor i valet
Abort miniatyr|Protester i Washington DC den 14 maj 2022 i samband med att ett utkast till domsförslag avseende Roe v. Wades upphävande läckte från Högsta domstolen. Tillgång till abort var en av huvudfrågorna under kampanjen. Detta särskilt eftersom 2024 års presidentval är det första presidentvalet sedan Högsta domstolen upphävde Roe v. Wade och lämnade abortlagstiftningen till delstaterna.For sources on this, see: De tre domare som utsetts av Trump – Amy Coney Barrett, Brett Kavanaugh och Neil Gorsuch – röstade alla för att upphäva den federala rätten till abort i Dobbs v. Jackson Women's Health Organization. I april 2023 hade också de flesta republikanskt kontrollerade delstaterna infört olika begränsningar i rätten till abort. Flera delstater kommer att ha folkomröstningar i abortfrågan samtidigt som presidentvalet. Detta kan enligt en del bedömare komma att gynna Harris i valet. Harris har visat sitt stöd för att anta lagstiftning som skulle återställa den federala aborträtten Hon har också hävdat att Trump skulle implementera Project 2025-förslag om att begränsa abort och preventivmedel i hela USA. Trump har däremot själv sagt att han kommer att lämna frågan om abort åt delstaterna att avgöra. Trump har också påstått att demokrater stödjer aborter efter födseln och att de vill "avrätta" barn. Riktigheten av detta påståendet är dock synnerligen starkt ifrågasatt
Demokratin miniatyr|Tårgas sätts in i samband med att Trump anhängare stormar Kapitolium den 6 januari 2021. Bidenkampanjen ägnade inledningsvis en stor del av sin valkampanjen åt att utmåla Trump som ett hot mot demokratin. Biden fokuserade framförallt på Trumps inblandning i Stormningen av Kapitolium 2021. Trump väckte stor uppmärksamhet när han i kampanjens slutskedde kallade stormningen av Kapitolium för en kärlekens dag (a day of love). Harris och vicepresidentkandidaten Tim Walz valde att inledningsvis istället fokusera på att Trump och hans vicepresidentkandidat JD Vance var ”konstiga”. Mot slutet av kampanjen gick dock Harris mer och mer tillbaka till att fokusera på Trump som ett hot mot demokratin. Detta särskilt efter att Trumps tidigare stabschef John Kelly i en intervju uppgett att Trump enligt hans åsikt uppfyllde definitionen av en fascist. I intervjun förklarade Kelly också att Trump skulle styra som en diktator. Efter intervjun sa Harris, som svar på en direkt fråga, att hon också ansåg att Trump var en fascist. Trump svarade på anklagelserna genom att säga att Harris kallar alla som inte stödjer henne för nazister. I valets slutskede uppmanade Europas Gröna partier den gröna presidentkandidaten Jill Stein att dra sig ur valet. Detta eftersom de menar att Harris är den enda kandidat som kan stoppa Trump och hans antidemokratiska och auktoritära politik från att nå Vita huset.
Ekonomin Trump har under sin kampanj fokuserat på att den höga inflationen efter pandemin är Bidens fel. Han har även lovat att om han blir president så kommer inflationen helt att försvinna. Trump har också gjort flera uppmärksammade utspel kopplade till skatter där han bland annat lovat att ta bort inkomstskatten för dricks och övertidsarbete. Trump har även lovat att införa höga tullar på flera varor i syfte att skydda amerikanska jobb. Även Harris har lovat att arbeta för att minska effekterna av den höga inflationen, speciellt på matpriserna. Hon har också lovat skattesänkningar för vanligt folk. Hon har samtidigt sagt sig vilja höja bland annat bolagsskatten till 28 procent. Detta i syfte att finansiera sina satsningar. Både Trump och Harris har fått kritik för att deras vallöften enligt experters beräkningar bedöms kommer leda till ett ännu större budgetunderskott och en ökande statsskuld.
HBTQI-rättigheter