Arthur Ashkin, född 2 september 1922 i Brooklyn, New York, USA, död 21 september 2020https://www.nytimes.com/2020/09/28/science/arthur-ashkin-dead.html i Ocean City, Cape May County, New Jersey, var en amerikansk fysiker och nobelpristagare.
Han tilldelades halva 2018 års nobelpris i fysik för utvecklingen av "optiska pincetter och deras tillämpning inom biologiska system". Den andra halvan av nobelpriset gick till Donna Strickland och Gérard Mourou. 96 år gammal blev Ashkin den äldste mottagaren av nobelpriset, fram till 2019 då John B. Goodenough tilldelades priset vid 97 års ålder. Han bodde i Rumson, New Jersey.
Ashkin började sitt arbete med manipulation av mikropartiklar med laserljus i slutet av 1960-talet, vilket 1986 resulterade i uppfinningen av optiska pincetter. Han var också pionjär inom den optiska fångstprocessen som så småningom användes för att manipulera atomer, molekyler och biologiska celler. Det viktigaste fenomenet är ljusets strålningstryck, vilket kan dissekeras ner i optiska gradienter och spridningskrafter. "LaserFest – the 50th anniversary of the first laser"
Biografi Arthur Ashkin i en familj med ukrainsk-judisk bakgrund. Hans föräldrar var Isadore och Anna Ashkin. Han hade två syskon, en bror, Julius, också fysiker, och en syster, Ruth. Ett äldre syskon, Gertrude, dog i ung ålder. Familjehemmet låg i Brooklyn, New York, på 983 E 27 Street. Isadore (född Aschkinase) hade emigrerat till USA från Odessa (dåvarande ryska imperiet, nu Ukraina) vid 18 års ålder. Anna, fem år yngre, kom också från dagens Ukraina, dåvarande Galizien, Österrike-Ungern."United States Census, 1930", index and images, FamilySearch (https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/X7X3-3YL : accessed December 23, 2013), Isadore Ashkin, Brooklyn (Districts 1251–1500), Kings, New York, United States; citing enumeration district (ED) 1261, sheet, family 298, NARA microfilm publication."United States World War I Draft Registration Cards, 1917–1918", index and images, FamilySearch (https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/KXY5-7XY : accessed 23 december 2013), Isadore Ashkin, 1917–1918; citing New York City no 86, New York, United States, NARA microfilm publication M1509, (Washington D.C.: National Archives and Records Administration, n.d); FHL microfilm 001765586."United States World War II Draft Registration Cards, 1942", index and images, FamilySearch (https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/F3CQ-T4W : accessed December 23, 2013), Isadore Ashkin, 1942."United States Census, 1920", index and images, FamilySearch (https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/MJRV-1VW : accessed 23 december 2013), Isdor Ashkin, Brooklyn Assembly District 18, Kings, New York, United States; citing sheet, family 342, NARA microfilm publication T625, FHL microfilm 1821173. Inom ett decennium efter att han anlände till New York hade Isadore blivit amerikansk medborgare och drev ett tandlaboratorium på Delancey Street 139 på Manhattan.
Ashkin träffade sin hustru, Aline, vid Cornell University, och de var gifta i över 60 år och hade tre barn och fem barnbarn. Hon var kemilärare vid Holmdel High School, och deras son Michael Ashkin är professor i konst vid Cornell University.
Ashkin tog examen vid James Madison High School i Brooklyn år 1940. Han studerade sedan vid Columbia University och var även tekniker på MIT:s strålningslaboratorium med uppgift att bygga magnetroner för amerikanska militära radarsystem och gick med i den amerikanska arméns reserv den 31 juli 1945."Index Record for Arthur Ashkin WWII Army Enlistment Records", (Army Serial Number 32977486), Fold3 by Ancestry.com website. Hämtad 8 november 2020. Han fortsatte att arbeta i Columbia Universitys laboratorium. Under denna period, enligt Ashkins egen berättelse, var tre nobelpristagare närvarande.
Ashkin avslutade sina kurser och tog kandidatexamen i fysik vid Columbia University 1947. Han studerade sedan kärnfysik vid Cornell University. Detta var under Manhattanprojektets era, och Ashkins bror, Julius Ashkin, var framgångsrikt en del av det. Detta ledde till att Arthur Ashkin kom i kontakt med Hans Bethe, Richard Feynman och andra som var vid Cornell vid den tiden.
Ashkin tog doktorsexamen vid Cornell University 1952, och började sedan arbeta för Bell Labs på begäran och rekommendation av Sidney Millman, som var Ashkins handledare vid Columbia University.
Karriär och forskning På Bell Labs arbetade Ashkin inom mikrovågsområdet fram till omkring 1960 till 1961, och övergick sedan till laserforskning. Hans forskning och publicerade artiklar vid den tiden gällde ickelinjär optik, optiska fibrer, parametriska oscillatorer och parametriska förstärkare. På Bell Labs under 1960-talet var han också medupptäckare av den fotorefraktiva effekten i piezoelektriska kristaller.
Inom medlemskap i olika yrkesföreningar uppnådde Ashkin rankingen fellow i Optical Society of America (OSA), American Physical Society (APS) och Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). Ashkin fick Charles Hard Townes-medaljen 1988 och Frederic Ives-medaljen 1998, båda från The Optical Society och utnämndes senare till hedersmedlem i organisationen. Han gick i pension från Bell Labs 1992 efter en 40-årig karriär under vilken han bidragit till många områden inom experimentell fysik.
Ashkin författade många forskningsartiklar under åren och innehade 47 patent. Han mottog Joseph F. Keithley-priset för framsteg inom mätvetenskap år 2003 och Harvey-priset år 2004. Han valdes in i National Academy of Engineering år 1984 och i National Academy of Sciences år 1996. Han invaldes i National Inventors Hall of Fame år 2013. Han fortsatte att arbeta i sitt hemlaboratorium.
Förutom optiska pincetter är Ashkin även känd för sina studier inom fotorefraktion, andra harmonisk generation och icke-linjär optik i fibrer.
Nya framsteg inom fysik och biologi med hjälp av optisk mikromanipulation är uppnåendet av Bose-Einstein-kondensation i atomångor vid submillikelvin-temperaturer, demonstration av atomlasrar och detaljerade mätningar på enskilda motormolekyler.
Ashkins arbete låg till grund för Steven Chus arbete om kylning och infångning av atomer, vilket gav Chu Nobelpriset i fysik 1997.
Nobelpriset Den 2 oktober 2018 tilldelades Arthur Ashkin Nobelpriset i fysik för sitt arbete med optisk infångning. Ashkin "hedrades för sin uppfinning av 'optiska pincetter' som griper tag i partiklar, atomer, virus och andra levande celler med sina laserstrålfingrar. Med denna kunde han använda ljusets strålningstryck för att flytta fysiska objekt, 'en gammal science fiction-dröm', enligt Kungliga Vetenskapsakademien." Han tilldelades hälften av priset medan den andra hälften delades mellan Gérard Mourou och Donna Strickland för deras arbete med chirped-pulse amplification, en teknik "som nu används inom laserbearbetning [som] gör det möjligt för läkare att utföra miljontals korrigerande laserögonoperationer varje år".
Vid 96 års ålder var Ashkin den äldsta Nobelpristagaren som tilldelats priset, tills John B. Goodenough fick Nobelpriset i kemi 2019 vid 97 års ålder. [ 30 ] Han dog den 21 september 2020, vid 98 års ålder.
Referenser
Noter
Externa länkar
Populärvetenskaplig information på svenska (KVA) Frontiers in Optics 2010. The Optical Society.
National Academy of Engineering: Member listing National Academy of Sciences: Member listing Ashkin's Book on Atom Trapping Frederic Ives Medal including the Nobel Lecture on December 8, 2018 Optical Tweezers and their Application to Biological Systems
Kategori:Födda 1922 Kategori:Avlidna 2020 Kategori:Män Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Amerikanska fysiker under 2000-talet Kategori:Ledamöter av National Academy of Sciences Kategori:Nobelpristagare i fysik Kategori:Amerikanska nobelpristagare Kategori:Personer från Brooklyn Kategori:Alumner från Cornell University Kategori:Forskare från New York