Barnkunskap, tidigare barnavård, var ett skolämne i den svenska grundskolan som skulle ge kunskap om exempelvis graviditet, barnafödande och barns utveckling. Ämnet undervisades från 1960-talet till början av 1990-talet. I samband med införande av Lpo 94 försvann barnkunskap som eget ämne och slogs ihop med hemkunskap till hem- och konsumentkunskap.
Historia Sverige har en lång historia inom utbildning i barnkunskap, även om det inte alltid varit ett obligatoriskt ämne i grundskolan. I fortsättningsskolan 1918 fanns spädbarnsvård för flickor som läste inriktningar mot husligt arbete.
I läroplanen Lgr 62 kallades ämnet barnavård och omfattade tio timmar för alla elever och möjlighet till ytterligare timmar för hushållsteknisk linje i nionde klass. Fokus låg på utveckling och vård av små barn, men även undervisning i att vara barnvakt skulle behandlas.
I samband med Lgr 69 ändrade ämnet namn till barnkunskap och särskilda möjligheter för enskilda linjer försvann. Då skulle ämnet även inkludera handikapp och avvikande beteenden.
I Lgr 80 skulle ämnet inte längre uttryckligen förbereda eleverna på en föräldraroll. Nytt var också att könsroller och invandrarfamiljers situation skulle behandlas.
Undervisningstiden utökades successivt med tiden fram till Lpo 94, när ämnet försvann från läroplanen. Under 1990-talet fanns planer på att behålla ämnet under namnet barn- och ungdomskunskap, men politikerna såg lärarbristen som ett hinder och betraktade det som ämnesövergripande kunskapsområden som kunde behandlas inom andra skolämnen. Statistik visade också tydligt att antalet tonårsföräldrar i Sverige hade gått ner och likaså att medelåldren för förstagångsmödrar i Sverige stigit från 1960- och 1970 talen.
Referenser
Kunskap Kategori:Sveriges utbildningshistoria