Bengt Esping, född 28 november 1767 i Hörby,Landsarkivet i Lund, Husförhörslängd för Lunds domkyrkoförsamling, Vårfru rote 1813-1815, A I:3, uppslag 118.Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 432. död 10 november 1817 i Lund,Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1843, F I:3. var en svensk dansmästare vid Lunds universitet.
Biografi Esping, som tycks ha kommit från det lägre borgerskapet, bodde inneboende hos dansmästaren vid Lunds universitet Johan Henrik Kröger.Eva Helen Ulvros, "Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund : Ett nytt bildningsideal formas", ss. 73f. RIG - Kulturhistorisk tidskrift, 87(2), 2004, ss. 65-80. När Kröger fick tjänstledigt 1798 var det också Esping som kom att vikariera för honom. År 1809 tog Kröger slutgiltigt avsked från dansmästareposten, och Esping utnämndes till ordinarie dansmästare.
Där Johan Henrik Kröger tycks ha levt ett fattigt liv som dansmästare var Bengt Esping mer välbärgad, och han ägde både finkläder, möbler, musikinstrument och silverföremål, samt diverse dansutrustning, däribland en "dansklämma".Eva Helen Ulvros, "Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund : Ett nytt bildningsideal formas", s. 73. RIG - Kulturhistorisk tidskrift, 87(2), 2004, ss. 65-80.Eva Helen Ulvros, Dansens historia : Dans och lek i Sverige. Lund: Historiska media, 2004. Nils Lovén beskriver, under signaturen Nicolovius, i Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen hur Esping använde denna för att ge den blivande docenten i romersk vältalighet och poesi Martin Lauréns "mun ett drag av ett återhållet aj, som aldrig se’n försvann, och åt hans tår en så bestämd utåtpekande ställning, att den vinkel hans fötter danade mot varandra under hela hans återstående vandring genom livet, såväl i menuetten i danssalongen, som i promenaden på stengatan, aldrig — jag vågar nästan säga det — på ett hårsmån förändrades från den, som Esping givit dem i fotskruven".Nils Lovén, Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen. Dalby: Carl-Gustaf Werner, 2005, ss. 173, 184. Att även Lovén tagit danslektioner för Esping avslöjas i dikten "Malmö", där det sägs:
Bengt Esping gifte sig 1813 i Bosjökloster med Wilhelmina Elisabeth Claësson (året anges i vissa källor felaktigt som 1816),Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopböcker för Bosjöklosters församling 1807-1835, C I:3, s. 33. men avled fyra år senare, den 10 november 1817, av "tärande sjukdom".
Referenser Noter
Tryckta källor Nils Lovén, Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen. Dalby: Carl-Gustaf Werner, 2005 (Länk) Eva Helen Ulvros, Dansens historia : Dans och lek i Sverige. Lund: Historiska media, 2004 (Länk) Eva Helen Ulvros, "Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund : Ett nytt bildningsideal formas". RIG - Kulturhistorisk tidskrift, 87(2), 2004, ss. 65-80 (Länk) Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868 (Länk)
Otryckta källor Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1843, F I:3 (Aktuellt uppslag) Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Bosjöklosters församling 1807-1835, C I:3 (33) Landsarkivet i Lund, Husförhörslängd för Lunds domkyrkoförsamling, Vårfru rote 1813-1815, A I:3 (118)
Kategori:Födda 1767 Kategori:Avlidna 1817 Kategori:Personer från Hörby Kategori:Svenska dansare under 1800-talet Kategori:Personer verksamma vid Lunds universitet Kategori:Personer under gustavianska tiden Kategori:Män