Fanni Maria Luukkonen, född 13 mars 1882 i Uleåborg, död 27 oktober 1947 i Helsingfors, var en finländsk lottaledare och lärare. Hon var ordförande för Lotta Svärd 1929–1944 och som ledare för Finlands största kvinnorörelse hade Luukkonen en framträdande roll inom det finska samhället fram till föreningens upplösning. Under hennes ordförandeskap växte organisationen från omkring 60 000 till över 200 000 medlemmar. Hon tilldelades 1940 Frihetskorset av första klassen med svärd som den första kvinnan någonsin och mottog 1943 Tyska örnens orden som den enda icke-tyska kvinnan.
Biografi Luukkonen var det mellersta av tre barn till Olli Luukkonen, maskinist vid Uleåborgs första elverk, och Katariina Sofia Palmgren. Hon studerade vid Uleåborgs flickskola, där klassläraren Angelika Wenell – en känd förespråkare för väckelserörelsen – kom att prägla hennes tänkande. Luukkonen utexaminerades 1902 från Helsingfors finska fortsättningsskola. Hon utbildade sig till folkskollärarinna och arbetade 1906–1913 i Uleåborg samt var 1913–1931 överlärare vid seminariets övningsskola i Sordavala. Modern flyttade med dottern till Sordavala och skötte hennes hushåll till sin död. Hennes politiska medvetenhet formades tidigt av februarimanifestet 1899 och storstrejken 1905, händelser som väckte hennes fosterländskhet. Hon var även djupt religiös och engagerade sig i nykterhetsarbetet.
Under inbördeskriget 1918 bodde Luukkonen inbyggd i kasernen vid Sordavala seminarium, som hade övertagits av försvarsmakten. Där fick hon under tre år på nära håll följa hur kvinnors försvarsarbete bedrevs och borde organiseras. Hon anslöt sig efter kriget 1918 till lottarörelsen och blev 1921 distriktssekreterare i Sordavala. År 1925 valdes hon in i Lotta Svärds centraldirektion, och 1929 efterträdde hon Helmi Arneberg-Pentti som ordförande i centralstyrelsen för föreningen Lotta Svärd. Vid hennes tillträde hade föreningen omkring 60 000 medlemmar; vid upplösningen översteg antalet 200 000. Hon ledde landets största kvinnoorganisation fram till dess upplösning 1944.
Luukkonen såg sig själv främst som lärare och fostrare även i rollen som ordförande, och betonade att Lotta Svärd inte bara var en försvarsrörelse utan också en etisk-pedagogisk förening. Arbetet med smålottorna – rörelsens flickorganisation – låg henne varmt om hjärtat. Under vinter- och fortsättningskrigen tjänstgjorde omkring 90 000 lottor i försvarsmakten, och omkring 300 lottor stupade.
Under krigets gång reste Luukkonen runtom i landet – från Lappland till Karelska näset, samt över den gamla gränsen till Vitahavskarelen och Olonets – på inspektionsresor och för att föreläsa om lottarörelsen. De finländska lottornas arbete värderades högt även utomlands. Maja Schmidt, ledaren för den svenska lottakåren, betraktade de finländska lottorna som en förebild för motsvarande rörelser i Skandinavien och Baltikum.
Luukkonen tilldelades flera utmärkelser under sin tid som lottaledare. År 1940 fick hon av fältmarskalk Gustaf Mannerheim Frihetskorset av första klassen med svärd – som den första kvinna som någonsin tilldelats denna orden. År 1943 mottog hon Tyska örnens orden, ur Adolf Hitlers hand i Tredje rikets högkvarter – som den enda icke-tyska kvinna som tilldelats denna utmärkelse.
Efter krigsslutet upplöstes Lotta Svärd i enlighet med vapenstilleståndsavtalet, och Luukkonen bosatte sig i Helsingfors. Hon gjorde därefter sporadiskt översättnings- och litterärt arbete. Hon avled den 27 oktober 1947 till följd av en hjärtinfarkt och begravdes i släktgraven i Kruununsaari i Ijo. På minnesstenen är Lotta Svärd-emblemet ingraverat tillsammans med raden Isänmaa on Jumalan ajatus (Fäderneslandet är Guds idé).
Pjäsen Siniväriset från 2009, skriven av Okko Leo, Kati Kaartinen och Outi Nyytäjä, handlar om Fanni Luukkonen.
Utmärkelser
Källor Noter
Externa länkar
Kategori:Personer inom finländskt föreningsliv Kategori:Avlidna 1947 Kategori:Födda 1882 Kategori:Personer från Uleåborg Kategori:Kvinnor Kategori:Personer i Finland under andra världskriget Kategori:Mottagare av Finlands Vita Ros’ orden Kategori:Mottagare av Frihetskorsets första klass med kraschan Kategori:Mottagare av Frihetskorsets första klass