Izar

Izar, eller Epsilon Bootis (ε Bootis, förkortat Eps Boo, ε Boo) som är stjärnans Bayerbeteckning,"IAU Catalog of Star Names". Retrieved 28 July 2016. är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Konstellationen kan ses med blotta ögat på natten, men det krävs ett teleskop med öppning på 3,0 tum eller större för att upplösa stjärnparet Monks, Neale (2010), Go-To Telescopes Under Suburban Skies, Patrick Moore's Practical Astronomy Series, Springer, .

Nomenklatur Stjärnans traditionella namn är Izar, Mirak och Mizar, och den döptes till Pulcherrima av Otto Struve.Norton's Star Atlas, publ. Gall & Inglis, Edinburgh, 2nd Ed., 1959 Izar , Mirak och Mizar härleds från arabiska إزار 'IZAR som betyder slöja och المراق al-maraqq som betyder länden. Pulcherrima är latin för vackraste. Kaler, James B., "Izar", Stars, University of Illinois, retrieved 2012-01-09 År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) "IAU working group on star names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. med uppgift att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Izar för denna stjärna den 21 augusti 2016 och detta ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names.

I stjärnkatalogen i Calendarium Al Achsasi Al Mouakket, betecknades stjärnan som Mintek al Aoua (منطقة العواء - minṭáqa al awwa), som översattes till latin som Cingulum Latratoris, vilket betyder bälte av inkastare. Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429

Egenskaper thumb|left|250 px| Illustration av de två komponenterna i Izar. Izar består av ett par av stjärnor med en vinkelseparation på 2,852 ± 0,014 bågsekunder vid en lägesvinkelav 342,9° ± 0,3°. Prieur, J.-L.; et al. (June 2008), "Speckle observations with PISCO in Merate - V. Astrometric measurements of visual binaries in 2006", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 387 (2): 772–782, Bibcode:2008MNRAS.387..772P, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13265.x Den ljusare komponent (A) har en skenbar magnitud på 2,37,Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J. och den svagare komponenten (B) har magnitud 5,12,"HR 5506 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-09 och är därmed i sig själv synlig för blotta ögat. Parallaxmätningar från Hipparcossatelliten Perryman, M. A. C.; Lindegren, L.; Kovalevsky, J.; et al. (July 1997), "The Hipparcos Catalogue", Astronomy and Astrophysics, 323: L49–L52, Bibcode:1997A&A...323L..49P Perryman, Michael (2010), The Making of History's Greatest Star Map, Heidelberg: Springer-Verlag, doi:10.1007/978-3-642-11602-5 ger konstellationen ett avstånd av ca 203 ljusår (62 parsecs) från solen. van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752Freely accessible. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Detta innebär att paret har en projicerad separation på 185 astronomiska enheter (AE) och de kretsar kring varandra med en omloppstid på minst 1000 år.

Den ljusare komponenten har spektraltyp K0 II-III, Luck, R. Earle; Wepfer, Gordon G. (November 1995), "Chemical Abundances for F and G Luminosity Class II Stars", Astronomical Journal, 110: 2425, Bibcode:1995AJ....110.2425L, doi:10.1086/117702 vilket innebär att den är i ett ganska sent skede av dess stjärnutveckling, och har redan förbrukat sitt förråd av väte i kärnan. Med en massa mer än fyra gånger solens massa,Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G har dess radie expanderat till cirka 33 gånger solens radie och avger 501 gånger större ljusstyrka än solen.Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209 Denna energi utstrålas från dess yttre hölje vid en effektiv temperatur av 4 550 K, och ger de orangea nyansen hos en stjärna av K-typ. "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on 2012-03-10, hämtad 2012-01-16

Följeslagaren Epsilon Bootis (B) är av spektraltyp A2 V Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819 och är en huvudseriestjärna som genererar energi genom termonukleär fusion av väte i sin kärna. Denna stjärna roterar snabbt, med en projicerad rotationshastighet av 123 km/s.Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:astro-ph/0205255Freely accessible, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943 När den mindre huvudseriestjärnan når det aktuella skedet av primärstjärnan i sin utveckling, kommer den senare att ha förlorat mycket av sin massa i en planetarisk nebulosa och kommer att ha utvecklats till en vit dvärg. Paret kommer att då att ha väsentligt förändrade roller där den ljusare stjärnan blir en brun dvärg, medan den mindre följeslagaren kommer att lysa som en jättestjärna.

Källor

Referenser

Externa länkar https://www.universeguide.com/star/izar

Kategori:Stjärnbilden Björnvaktaren Kategori:Orangea jättar Kategori:Huvudseriestjärnor klass A Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Orangea ljusstarka jättar Kategori:Bayerobjekt Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt