Danaholmen är en ö som ligger utanför Göta älvs mynning i Göteborg. Den ligger i Danafjorden som nordligaste ön i Göteborgs södra skärgård. Storleken är cirka 100 x 150 m. Den är annorlunda än de intilliggande öarna eftersom den är gräsbevuxen samt består av grus och morän och inte klippor som de andra. Ön är del av ett fågelskyddsområde tillsammans med Klåveskär, Vasskären och Harstensbådan.

På Danaholmen finns fyra fornlämningar, i form av tre äldre sjömärken och en ödekyrkogård.

Historik Ön omnämns för första gången, i handskriften KB B 59 med Äldre Västgötalagen från 1280-talet, som Danæ holmbær, dvs. ”danernas holme”. Under 1600-talet kallades ön Danmark eller Danmark lilla. Det senare namnet förvanskades till Danska liljan, och så hette ön fram till andra hälften av 1900-talet, då namnet Danaholmen åter kom i bruk.Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, sid. 147 f Svenskt ortnamnslexikon, sid. 58

Efter att en gränsläggning mellan Danmark och Sverige har beskrivits med de två kungarna, de deltagande tolv männen från skilda landskap och platserna för sex satta gränsstenar (även kallad Landamäre 1) följer: ”Danaholmen är delad i tre lotter. En lott äger Uppsalakungen, en annan äger danskarnas kung, en tredje äger Norges kung.”Handskrift KB B 59 fol. 40r. Se Wiktorsson del II sid. 161. Efter Lindquist (1941) har uppfattningen varit att dessa meningar bör höra samman med en mera detaljrik lista som återfinns längre fram i handskriften. Denna lista förtecknar drygt etthundra platser som markerar gränserna runt Västergötland och Dalsland med början i Danaholmen.Lindquist, Ivar (1941): Västgötalagens litterära bilagor: medeltida svensk småberättelsekonst på poesi och prosa. Skrifter utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund, 0347-1772 ; 26. Lund: Gleerup

En uppfattning är att tredelningen beslöts på det trekungamöte som troligen hölls i Kungahälla (nuvarande Kungälv) år 1101.Hafström sid 50-52. Å andra sidan anses det ofta att under vikingatiden sträckte sig Västergötland och Sverige inte längre nedför Göta älv än till Nödinge och att det var först under 1200-talets första del som Utlanden, det vill säga häraderna Vättle, Sävedal och Askim samt en del av Hisingen lades till Sverige, som därmed nådde fram till Västerhavet.Olsson, Gunnar. - Sverige och landet vid Göta älvs mynning under medeltiden.. – 1953 Detta talar för att Danaholmens tredelning inte bör ha skett förrän efter denna förändring. Dock har Olsson visat att Danaholmen saknas i Kung Valdemar jordeboks lista över Hallands gräns (1231), vilket antyder att Danaholmen saknar relevans som gränsmärke mellan Sverige och Danmark och redan då helt kan ha tillhört Sverige.Olsson, Gunnar - Sverige och landet vid Göta älvs mynning under medeltiden, sid 12 - 1953

Uppfattningen att de tre nordiska kungarna skulle ha gått iland på den lilla holmen på tiohundratalet och ingått ett gränsavtal, ”Danaholmsfördraget”, anses numera grunda sig på ett missförstånd. De tre kungarna träffades visserligen regelbundet på olika platser vid Göta älvs mynning under niohundra- och tiohundratalen,Nils Ahnlund, Nordiska konungamöten, Nordens kalender 1936 men det finns ingenting som tyder på att de någonsin skulle ha gått i land på den lilla Danaholmen. Det åsyftade gränsavtalet, Landamäri, ingicks bara mellan den svenske och den danske kungen.Lindquist; se vidare artikeln Danaholmsfördraget och där anförd litteratur

Noter

Litteratur

Svenskt ortnamnslexikon. Red Mats Wahlberg. Uppsala 2003.

Handskrift KB B 59

Äldre Västgötalagen och dess bilagor i Cod. Holm. B 59 /utgivna av Föreningen för Västgötalitteratur genom Per-Axel Wiktorsson. - 2011. -

Hafström, Gerhard. - Äldre västgötalagens "landamæri". Ingår i: även i

Ahnlund, Nils, Nordiska konungamöten. I:

Externa länkar

Kategori:Göteborgs skärgård Kategori:Fågelskydd Kategori:Sveriges historia Kategori:Västergötland