miniatyr|stående|Sydafrikansk skylt från apartheidtiden. Texten upplyser om att stranden är reserverad för vita.
Diskriminering (av latin discriminare, urskilja) innebär att en människa behandlas sämre än andra på grund av olika egenskaper. Det kan handla om kön, sexuell läggning, etnicitet eller religion.
Begreppet är mångtydigt och beroende av kulturellt, politiskt och historiskt sammanhang. I vardagligt tal syftar det främst på orättvis behandling, som att bli missgynnad på arbetet, i skolan eller i affären.
Orättvis behandling är dock inte alltid diskriminering enligt lag. När människor diskrimineras kränks deras rätt till likabehandling, vilket ses som en mänsklig rättighet. I många länder har därför lagar mot diskriminering utvecklats. De egenskaper som garanteras likabehandling i lag kallas för diskrimineringsgrunder. De varierar mellan olika samhällen och över tid. Diskriminering i privatlivet är sällan reglerat i lag eftersom det anses vara en del av den personliga friheten.
Diskriminering kan ske både direkt eller indirekt genom normer, regler, eller traditioner som missgynnar en grupp på osakliga, stereotypa eller fördomsfulla grunder. När samhällsstrukturer eller institutioner systematiskt missgynnar vissa grupper, kallas det strukturell diskriminering.Burns, Tom R. (2005), "Institutionell diskriminering: Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor", Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, diskussionspapper nr. 6
I vissa länder används kvotering eller annan positiv särbehandling för att gynna diskriminerade grupper. Sådan identitetspolitik ses som ett sätt att främja jämlikhet och rätta till historiska orättvisor. Vissa kritiker kallar detta för omvänd diskriminering. Kritiker menar att identitetspolitik underminerar meritokrati, där prestationer och förmågor bör avgöra..
Definitioner Diskriminering är ett mångtydigt begrepp som försöker fånga komplexa sociala företeelser. Det finns olika definitioner inom samhällsvetenskapen. Forskare som sökt definiera begreppet har utmanats av svårigheter i huruvida definitionen är moralisk eller deskriptiv, av svårigheter att definiera i definitionen ingående begrepp, såsom vad som utgör särbehandling, när särbehandling är rättvis och inte, och om grupptillhörighet är ett rekvisit för att diskriminering ska anses ha uppstått och i så fall varför.
Inom moralfilosofin definieras diskriminering utifrån en moralisk definition. Definitionen utgår från en rättviseprincip om att lika fall skall behandlas lika. Enligt denna definieras diskriminering som handlingar, praxis eller policy som orättvist skapar relativa nackdelar för personer eller berövar dem resurser och möjligheter, baserat på deras tillhörighet till en viss social grupp. Diskriminering kan också leda till förtryck, genom att individer och grupper pekas ut som, och därmed betraktas som, så pass "annorlunda" att de behandlas omänskligt och förnedras.
Vad som utgör rättvis eller orättvis behandling finns det olika uppfattningar om, särskilt inom politiken. Det råder dock en bred samsyn om rättvisan i att alla individer i ett samhälle åtnjuter lika rättigheter, såsom likhet inför lagen, och lika möjligheter, även om det kan råda delade meningar om hur långt rätten till lika möjligheter ska sträcka sig. Även individers tillgång till eller tillförsäkran av lika grundläggande friheter, såsom rätten att tänka fritt och rätten att fritt uttrycka sin mening, brukar i sammanhanget allmänt betraktas som rättvist.
Den moralfilosofiska definitionen av diskriminering skiljer sig från en icke-moralisk definition. I den förra anses diskriminering moraliskt felaktig per definition, medan detta inte är fallet i den senare. I de allra flesta fall, särskilt i nutida politiska och rättsliga sammanhang, är det den moralfilosofiska definitionen som används. Det är således för många ett moraliskt värdeladdat begrepp. Uppfattningen om vad som är diskriminering varierar över tid. Inställningen till vilken grad och art av diskriminering som kan godtas varierar över tid och är beroende av samhällets vid varje tidpunkt rådande värderingar.
Det råder en relativt bred samsyn kring att särbehandling på grund av etnicitet, kön, eller religion kan eller till och med ska betraktas som diskriminering. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna anger att var och en är berättigad till denna deklarations rättigheter och friheter utan åtskillnad på grund av till exempel:
ras hudfärg kön språk religion politisk eller annan uppfattning nationellt eller socialt ursprung egendom börd eller ställning i övrigt
Även särbehandling utifrån andra grunder än de som anges av FN kan anses utgöra diskriminering. Ett exempel är särbehandling på grund av fetma eller övervikt. Exakt vilka egenskaper som kan ligga till grund för diskriminering är dock föremål för olika uppfattningar. Till exempel anges politisk åsikt som diskrimineringsgrund i flera internationella överenskommelser, medan politiska åsikter inte utgör diskrimineringsgrund i svensk lag. Strukturell diskriminering
Strukturell diskriminering är när en stat, en myndighet eller ett samhälle på strukturell nivå begränsar individer eller gruppers möjligheter, välbefinnande och tillgång till makt och resurser, baserat på egenskaper som ses som diskrimineringsgrunder.
Strukturell diskriminering delas ofta upp i institutionell diskriminering, som handlar om när en stat eller myndigheter via nedskrivna lagar och andra regler diskriminerar individer eller hela grupper av individer, och kulturell diskriminering, när samhällsnormen skapar diskriminerande attityder till individer eller grupper. Att avskaffa strukturell diskriminering beskrivs ibland som nödvändigt för att möjliggöra lika utfall.
Institutionell diskriminering Institutionell diskriminering är när en uttalad praxis eller nedskrivna regler resulterar i att personer i underordnade grupper systematiskt förnekas lika resurser och möjligheter som andra personer och grupper har tillgång till. Institutionell diskriminering förekommer i både direkta och indirekta former. Direkt institutionell diskriminering innebär att en lag, policy, riktlinje eller praxis uttalat ger sämre villkor eller rättigheter till en viss grupp. Typiska exempel är apartheid-systemet, lagar som hindrar människor att utöva sin religion, som hindrar homosexuella att ingå äktenskap, som utestänger personer med funktionsnedsättningar från vissa yrken de hade kunnat utföra och lagar som inte ger kvinnor lika arvsrätt. Institutionell diskriminering skapar ett mönster av skillnader mellan dominerande och underordnade grupper som reproduceras generation efter generation.
Indirekt institutionell diskriminering består av praxis eller regler som på olika sätt påverkar underordnade grupper utan att det finns en uttrycklig avsikt att skada. Regeln är till synes neutral, men drabbar bara en viss grupp.
Kulturell diskriminering Kulturell diskriminering handlar om de oskrivna regler, normer, som finns i ett samhälle och som skapar diskriminerande attityder till individer och grupper, baserat på egenskaper som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Kulturell rasism är en typ av strukturell, kulturell, diskriminering. Andra exempel är homofobi, islamofobi, antisemitism, antiziganism, ålderism, funkofobi, transfobi och misogyni, som alla kan antas bidra till att individuell diskriminering uppstår.
Orsaker miniatyr|stående|Homofobi Grundläggande är att attityder i form av fördomar eller antipatier leder till, eller på annat sätt kan relateras till, diskriminerande beteende.
Det finns olika teorier om orsakerna till diskriminering. En av dem är att det handlar om människors inbyggda rädsla för det som uppfattas som obekant och avvikande, i förhållande till deras egna kunskaper, erfarenheter och normer. För den teorin talar Levande Historias IntoleransrapportLevande Historias Intoleransrapport. Den visar att när det handlar om diskriminering, negativa attityder och fördomar är social utsatthet och utanförskap en viktig påverkansfaktor bland ungdomar när det gäller mer öppet uttalade negativa attityder av rasistisk eller homofobisk karaktär. I samma rapport redovisas att unga pojkar är mer benägna att ha öppet rasistiska och homofoba åsikter än unga flickor, vilket antas ha med genusnormer att göra.
Andra teorier menar att det handlar om en inbyggd vilja att favorisera den egna gruppen och/eller presumtionen hos någon att den kommer att bli diskriminerad och det beteende som detta medför. Diskriminering antas orsaka psykosocialt lidande för flera grupper i samhället. ForskningDiskriminering - ett hot mot folkhälsan, slutrapport. Hos FHI visar också att det i förlängningen också leder till sämre folkhälsa för utsatta grupper.
Mänskliga rättigheter Rätten att i allt väsentligt bli behandlad lika anses vara en mänsklig rättighet, i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Bakgrunden är den humanistiska tanken att alla människor är lika värde, vilket uttrycks i deklarationens första artikel, "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." I deklarationen fastslås att alla har rätt till de rättigheter och friheter som uttalas i deklarationen utan åtskillnad av något slag. De egenskaper som explicit skyddas som grund för åtskillnad i deklarationen är ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
I de flesta demokratier har medborgarna ett grundlagsfäst skydd mot att staten diskriminerar dem. Det är också vanligt att staten vidtagit olika åtgärder för att skydda medborgarna mot diskriminering av andra medborgare, i form av lagstiftning, informationskampanjer och regler för hur olika myndigheter får eller bör agera för att behandla alla medborgare lika.
Rättslig reglering - internationellt och i Europa Ett flertal internationella rättsliga överenskommelser förbjuder diskriminering av människor. De mest kända är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen.
FN:s inställning till begreppet diskriminering inkluderar uttalandet: "Diskriminerande beteenden tar sig många uttryck, men de involverar alla någon form av uteslutande eller avvisande."
Enligt FN-deklarationen, artikel 2, är det förbjudet att diskriminera människor på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Via senare resolutioner betecknas också sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, att tillhöra en minoritet, att tillhöra en urbefolkning och att vara migrant som skyddade egenskaper.
Enligt Europakonventionen, artikel 14, är det förbjudet att diskriminera människor på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.
Diskriminering av olika grupper Etnisk diskriminering
miniatyr|Skylt utanför väntrum för färgade på en busstation för Greyhoundbussar i Georgia, USA. Bilden tagen 1943.