400px|miniatyr|SOIUSA-indelning av östalperna. Områdena 15, 16 och 28 utgör de Rätiska alperna
Rätiska alperna (italienska: Alpi Retiche, tyska: Rätische Alpen) är ett namn för en grupp bergskedjor i Östalperna mellan Splügenpasset och Brennerpasset. Politiskt tillhör området östra Schweiz, sydvästra Österrike, norra Italien och Liechtenstein. Högsta topp är Piz Bernina, 4 049 meter över havet.
Namn Den alpina folkgruppen räter levde i nuvarande övre Inndalen och Sydtyrolen och underkastades av romarna år 15 före Kristus. Runt år 50 inordnades området i en romersk provins som fick namnet Raetia.
Allmänt De rätiska alperna ligger i den schweiziska kantonen Graubünden, i Liechtenstein, i de österrikiska delstaterna Vorarlberg och Tyrolen och i de italienska regionerna Lombardiet och Trentino-Alto Adige.
Gränser enligt SOIUSA SOIUSA-systemet delar in de rätiska alperna i västra, östra och södra rätiska alperna (SZ 15, 16 och 28), alla i Ostalperna. Enligt denna indelning begränsas de rätiska alperna i väster av Splügenpasset och Rhen, i norr av Klostertal, Arlberg och floden Inn. I öster av Innsbruck, Brennerpasset, Bolzano, Trento. I söder ingår Adamello-massivet till Passo die Croce Domini och Passo dell'Aprica. Väster därom utgör floden Adda sydgräns. Avståndet mellan Splügen- och Brennerpassen är 16 mil. Ytan är 17 000km² Uppskattat ur:
Berggrund Sedimentära bergarter är vanliga i västra rätiska alperna (SZ15) - särskilt Graubünden, Liechtenstein, Vorarlberg och Inndalen ovanför Fliess, dessutom norr och väster om Trient. I övrigt består berggrunden mest av kristallina bergarter.
Kommunikationer Området har ett flertal passvägar. Vanligen vinteröppna är: Julierpasset, Malojapasset, Berninapasset, Fuornpasset, Reschenpasset och, längst i öster, Brennerpasset. Den schweiziska delen trafikeras med täta turer av smalspårsjärnvägen Rhätische Bahn och postbussar. Järnvägar i andra länder är Vinschgaubanan, Brennerbanan, Arlbergbanan och Valtellinabanan, de tre senare längs rätiska alpernas utkanter.
Natur och turism Den schweiziska nationalparken ligger i Inndalen mellan Zernez och Ofenpasset. Smalspårsjärnvägen Thusis - Sankt Moritz - Berninapasset - Tirano är skyddad som världsarv. Den västra delen finns många kända och stora vintersportorter. I Schweiz: Davos, Klosters och Sankt Moritz. I Österrike: Montafon-dalen, Paznauntal med Ischgl och Serfaus i övre Inndalen. I Italien: Bormio. Även i östra och södra rätiska alperna finns mycket turism, bland annat i Ötztal och Stubaital. Söder om huvudkedjan i Sydtyrolen och i Madonna di Campiglio.
Språk Generellt talas tyska norr om huvudkedjan, i Schweiz delvis rätoromanska. Söder om huvudkejdan talas mest italienska, men i Sydtyrolen talas tyska och i den schweiziska delen av Val Müstair rätoromanska.
Källor La “Suddivisione orografica internazionale unificata del Sistema Alpino” (SOIUSA) Sergio Marazzi [ Rhaetian Alps] hos [ GeoNames.Org (cc-by)]; post uppdaterad 2014-08-15; databasdump nerladdad 2016-01-03
Kategori:Bergskedjor i Schweiz Kategori:Bergskedjor i Italien Kategori:Bergskedjor i Österrike Kategori:Bergskedjor i Liechtenstein Kategori:Bergskedjor i Alperna