Högerradikalism eller radikal höger är politiska eller ideologiska åsikter och värderingar som förenar en syn på ojämlikhet som naturligt med motstånd mot de grundläggande värden som liberala demokratier vilar på. Åsikterna och värderingarna kännetecknas av etnisk eller exkluderande nationalism, auktoritarianism, samt främlingsfientlighet och/eller rasism. Högerradikalism präglas oftast också av en populistisk retorik.
Högerradikalism definieras inte främst utifrån socioekonomiska ståndpunkter utan utmärks främst av sociokulturella ståndpunkter.
Högerradikalism kan vara svår att skilja från extremhögern. Motstånd mot politisk demokrati som samhällsystem är det som tydligast särskiljer den extrema högern från högerradikalismen. Extremhögern tenderar också att i högre utsträckning än den radikala högern att använda våld i politiskt syfte, även om det förekommer i båda grupper. Högerradikalismen accepterar den politiska demokratin som styrelseskick, men motsätter sig liberala värden som individuella och universella mänskliga rättigheter, t.ex. genom att ifrågasätta politisk pluralism och minoriteters rättigheter.
Definition Högerradikalism definieras vanligen som en särskild typ av ideologi som kännetecknas av "illiberalt motstånd mot jämlikhet". I sin bredaste form beskriver högerradikalism ideologier, rörelser och åsikter som i någon mening går bortom "mainstreamhögern". miniatyr|Högerradikalism är en av två grenar inom ytterhögern (far right), där den andra grenen utgörs av högerextremism Trots att högerradikala ledare ofta kan hävda att man politiskt varken står till höger eller vänster så är forskningen överens om att högerradikalism bör placeras till höger på den politiska skalan. Högerradikalism är höger i den mån att man försvarar hierarkiska sociala relationer mellan grupper, ofta i kulturella eller etniska termer. Ojämlikhet ses inte nödvändigtvis som ett mål i sig, men återspeglar att personer till höger på den politiska skalan förordar värden som tradition, auktoritet och familj.
Hur deltermen radikalism ska förstås finns det olika uppfattningar om. Den huvudsakliga uppfattningen förstår radikalism som att man förespråkar demokrati, men en icke-liberal demokrati. Med det menas att högerradikaler är positiva till folksuveränitet och majoritetsstyre, men motsätter sig liberala aspekter av demokratier som minoritetsskydd, rättsstatens principer och olika konstitutionella skydd och maktdelning. Enligt ett annat spår ska radikaler förstås som de som brukar eller förespråkar okonventionella metoder för att uppnå sina mål, till exempel såsom skadegörelse eller våld.
Utöver minimidefinitioner så kännetecknas högerradikala miljöer ofta av radikal nationalism, auktoritarianism, populism och främlingsfientlighet.
Begreppshistoria Termen högerradikalism är sprunget ur forskning om fascism efter andra världskriget. Fascismen hade visat att vissa högerrörelser eftersträvade fundamentala samhällsförändringar. Under efterkrigstiden användes termen som ett samlande begrepp för alla partier och rörelser på den högra ytterkanten av den politiska skalan. I USA användes termen då ofta för att beteckna mindre högergrupper såsom John Birch Society.
På 2000-talet har forskarvärlden allt mer kommit att använda radikal för att beteckna rörelser som verkar inom demokratiska ramar men med illiberala åsikter eller värderingar, medan extremism betecknar antidemokratiska åsikter eller värderingar. Högerextremismen är således antidemokratisk och i vissa fall även våldsbejakande, medan högerradikalismen är motståndare till (delar av) de grundläggande fri- och rättigheter, maktdelning och rättsstatsprinciper som förknippas med liberal demokrati, men förespråkar inte våld som metod för att uppnå sina mål.
Historia
Efterkrigstiden - första vågen Den radikala högerns första våg tog sin början 1945, i efterspelet från andra världskriget. De tidiga högerradikala rörelserna försökte återskapa de ideologier som hade dominerat under åren precis före kriget, särskilt mellankrigstidens fascism. Även om rörelserna och organisationerna ville återetablera fascistiska och nazistiska idéer så var det inte några explicita mål. Utåt menade man att man agerade inom ramen för den representativa demokratin. Efterkrigstidens högerradikaler uppstod inte bara i Tyskland och Italien - där det fanns en tydlig fascistisk historia - utan även i Skandinavien.
De högerradikala partier som uppstod under den här perioden hade svårt att attrahera medlemmar och fick inget större genomslag i några val. Några exempel på högerradikala rörelser från den första vågen är Movimento Sociale Italiano i Italien, Deutsche Konservative Partei och Sozialistische Reichspartei Deutschlands i Tyskland och det österrikiska Verband der Unabhängigen (föregångare till Frihetspartiet).
Karaktär Högerradikala grupper och partier karaktäriseras av exkluderande nationalism, auktoritarianism, populism och främlingsfientlighet. Det har varit särskilt framträdande i Europa, där de flesta högerradikala partier företräder ideologier som blandar populism, exkluderande nationalism och auktoritarianism. Blandningen yttrar sig ofta i att dessa partier påstår sig företräda "folket" mot en "korrupt elit" i form av beslutsfattare i politiken, institutioner och/eller näringslivet, med krav på minskad invandring, särskilt från muslimska länder, och ett större fokus på lag och ordning.
Enligt Jens Rydgren, professor i sociologi, betecknas radikala högerpartier i Europa ofta felaktigt som populistiska. Han menar att den gemensamma nämnaren istället utgörs av etnisk nationalism. Partiernas huvudfokus är oftast nationens etnicitet och säkerhet som de menar hotas av immigration, mångkultur och islamism. Radikala högerpartier diskurs går ofta ut på att den styrande eliten är ansvarig för uppkomsten och den betydande storleken på dessa (som de betecknar som) hot mot nationen. På så vis menar Rydgren är det utmärkande för ideologin snarare etnisk nationalism än populism. Forskning har visat stöd för hypotesen att det snarare är nativism och auktoritarianism som utmärker högerradikalism än populism.
Mål och ståndpunkter Radikala högergrupper delar ofta mål och ståndpunkter såsom:
främjande av nationens etniska homogenitet, framhävande av vad de anser vara traditionella värden, ofta baserat på myter om det förflutna, "eliten" beskylls för att sätta internationalism och sina egna intressen framför "folkets", främlingsfientlighet och motstånd till invandring, värnar majoritetens rätt att bevara och skydda sin kulturella identitet, utpekande av islam och muslimer som ett (särskilt betydelsefullt) hot mot nationens identitet, EU-motstånd, motstånd mot multinationella företag och organisationer, internationalism, globalisering och andra processer som fostrar universalism och likriktning.
Utbredning Stödet för högerradikala åsikter, politiker och partier ökar i världen, inte bara i europeiska demokratier, utan även i stora demokratier såsom USA, Indien och Brasilien. I EU:s medlemsstater har stödet för partier som betecknas som högerradikala ökat från runt 1 procent under 1980-talet till över 7 procent på 2010-talet. I de flesta västeuropeiska demokratier är högerradikala partier representerade i de nationella parlamenten. I Ungern, Polen, Italien och Österrike ingår eller har högerradikala partier ingått i ländernas regeringar.
I Indien erhöll det högerradikala nationalistiska hinduiska partiet Bharatiya Janata Party över 40 procent av rösterna i valet 2019. I USA och Brasilien är Trumpism och Bolsonarianism uttryck för växande stöd för högerradikala åsikter och värderingar.
Det medborgerliga stödet för högerradikala åsikter har i undersökningar visat sig överträffa högerradikala partiers valresultat, särskilt i länder med flerpartisystem. Ett exempel är Kanada där högerradikala partier har erhållit mycket lågt stöd i allmänna val. Där visade en undersökning att 37 procent av medborgarna upplevde att invandring utgjorde ett hot mot "vita kanadensare". Uppfattningen förkom särskilt bland de utan högre utbildning. Bland de med högre utbildning uppvisade 27 procent av de svarande denna inställning. Undersökningar i flera länder uppvisar likartade resultat.
Se även Radikal höger (Europa) Radikal höger (USA)
Referenser
Kategori:Politiska åskådningar Kategori:Högerextremism