miniatyr|Torsten Bohlins gravsten på Uppsala gamla kyrkogård. Torsten Bernhard Bohlin, född 2 december 1889 i Uppsala,Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund 2003 död 27 augusti 1950 i Härnösand, var en svensk teolog och biskop i Härnösands stift.

Biografi Som teolog var Bohlin intressant då han så gott som ensam positionerade sig mot ungkyrkorörelsens definition av folkkyrkan, utan att för den skull vara vare sig kraftigt hög- eller lågkyrklig.

Bohlin blev teologie kandidat vid Uppsala universitet 1912, filosofie kandidat 1913, teologie licentiat 1917, docent 1918 och teologie doktor 1921, professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi 1925, och var professor i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet 1929–34, prästvigd för ärkestiftet 1929. Torsten Bohlin blev teologie hedersdoktor vid Jena universitet 1932 och vid Åbo akademi 1934, biskop över Härnösands stift 1934, vigd biskop 1935 och tillträdde tjänsten 1936, samt blev extra ordinarie hovpredikant 1936. Bohlin blev ordförande i KFUMs riksförbund 1946.

"Han var en lysande talare, som med osviklig dialektisk stringens och medryckande elegans benade ut de mest tilltrasslande problem."Svenska Dagbladets årsbok : 1950, red. Erik Rudberg, Edvin Hellbom, Stockholm 1951 s. 288. Kontraktsprost, teologie doktor Gustaf Ankar vid Bohlins bortgång.

Familj Bohlin var son till kontraktsprosten Bernhard Bohlin och hans hustru Hilda Charlotta, född Kolmodin. Han gifte sig 1923 med läroverksadjunkten och översättaren Anna Mathilda, född Sahlin, dotter till lektor Enar Sahlin och Rigmor, född Nettelbladt. En av deras söner är musikologen och dirigenten Folke Bohlin och en annan teologen Torgny Bohlin.

Bohlin jordfästes i Härnösand och ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Teologi Bohlin var en kristen humanist vars främsta inspiratör var Sören Kierkegaard. Han tog även intryck av Pontus Wikner, Henri Frédéric Amiel och Blaise Pascal. Hans kulturkritiska humanism var präglad av existentialismen. Hans syn på Jesus lutade åt adoptionismen, och hans eskatologiska vision var bestämd av universalismen. Han tog aktivt del i kulturliv och livsåskådningsdebatt, och var mycket för idrott.

Han var en fin stilist, och hans uppbyggelseböcker har en fin poetisk ådra, med sinne för den kristna mystiken.

Bibliografi

- Medförfattare Stellan Arvidson.

Nationer Gästrike-Hälsinge nations förste kurator 1915. Hedersledamot av Gästrike-Hälsinge nation 1925. Inspektor på Gästrike-Hälsinge nation 1931-1935. Hedersledamot av Norrlands nation i Uppsala 1935.

Se även Lista över biskopar i Härnösands stift

Referenser

Band 5, sid 189, 1925 Torsten Bohlin i Vem är det, sid 107, 1943 Vem är det : Svensk biografisk handbok 1947, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1946 s. 138f Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, red. Gösta Thimon, Uppsala 1963.

Vidare läsning

Bexell, Oloph (2021), Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), s. 236–238 och där anf. litteratur.

Externa länkar

Bilder från Uppsala universitetsbibliotek

Kategori:Biskopar i Härnösands stift Kategori:Personer verksamma vid Åbo Akademi Kategori:Hedersdoktorer vid Åbo Akademi Kategori:Hedersledamöter vid Gästrike-Hälsinge nation Kategori:Hedersledamöter vid Norrlands nation Kategori:Födda 1889 Kategori:Avlidna 1950 Kategori:Män Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård Kategori:Präster från Uppsala Kategori:Tidigare kuratorer vid nationer vid Uppsala universitet