Attentatet mot Charlie Hebdo var ett terrorattentat mot den satiriska tidskriften Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015, med tolv döda och elva skadade. Bland offren fanns fem satirtecknare samt två poliser.

Förövarna var ett muslimskt brödrapar i 30-årsåldern med salafistiska kopplingar. Efter två dagars polisjakt inringades de båda i en industribyggnad nordöst om Paris, där de efter skottväxlingar till slut dödades.

Vid ett till detta attentat relaterat mord- och gisslandrama i östra Paris den 9 januari krävde förövaren fri lejd för de båda bröderna. Gisslandramat slutade med ytterligare fem döda – fyra butiksbesökare och förövaren.

Terrordåden ledde till stora manifestationer världen över mot våld och för yttrandefrihet.

Attacken mot Charlie Hebdo var det dödligaste terrordådet i Frankrike sedan 1961.

Händelseförlopp 7 januari: attack mot Charlie Hebdos redaktion Klockan 11:30 den 7 januari 2015 tog sig två maskerade och tungt beväpnade män, bröderna Kouachi, in på tidningens redaktion i centrala Paris, i Paris elfte arrondissement på gatan Rue Nicolas Appert. Där öppnade de eld med Kalashnikovs och ska ha skjutit minst ett tjugotal skott medan de ropade "Allahu Akbar" samt "Profeten har fått hämnd" (på franska). Attacken varade i ungefär fem minuter och därefter lämnade de två gärningsmännen tidningens lokaler. En polisbil stoppade deras flyktväg, men gärningsmännen öppnade eld mot den och tog sig förbi. En polis blev ihjälskjuten, deras tolfte och sista offer. De lyckades därmed undkomma och ingen greps under den dagen.

Vid attacken dödades tolv människor och ytterligare elva personer skadades. Bland de mördade fanns satir- och serietecknarna Cabu, Charb, Tignous, Georges Wolinski och Philippe Honoré, ekonomen och kolumnisten Bernard Maris samt psykoanalytikern och kolumnisten Elsa Cayat. Vidare sköts två poliser, varav en var livvakt till Charb.

Efter att larmet om attacken nådde polisen höjdes säkerhetsnivån i centrala Paris till högsta nivån.

Samma dag gick president Hollande ut med att det tveklöst var fråga om en terroristhandling, medan oppositionsledaren Le Pen uttalade att det var en akt av islamister.

8 januari: jakt på förövarna och ny attack Dagen efter dådet fortgick jakten på förövarna. Polisen gick ut med namn och bild på de två misstänkta: bröderna Saïd och Chérif Kouachi. Detta efter att ett kvarlämnat ID-kort hittats i deras övergivna flyktbil. Polisen fick upp spåret igen då bröderna sågs vid en bensinmack drygt sju mil nordöst om Paris. De undslapp dock även denna gång.

Polismord Samma dag sköts en polis till döds och en vägarbetare skadades i Montrouge utanför Paris, när en tredje man öppnade eld med automatvapen. Förövaren flydde från platsen och kom undan. Dådet skedde i närheten av en judisk skola, som misstänktes vara det egentliga målet för attacken. Initialt sågs inga kopplingar mellan dådet i Montrouge och onsdagens attack mot Charlie Hebdo.

9 januari: Gisslandrama i två omgångar

Bröderna Kouachi tar gisslan Ett massivt polisuppbåd ägnade sig under fredagen den 9 januari åt inringningsaktioner i områden norr om Paris. När gärningsmännens bil stoppades i en vägspärr i ett industriområde i orten Dammartin-en-Goële nordöst om Paris utbröt skottlossning. De flydde sedan in i en industrilokal där de tog gisslan.Direct Matin/AFP (2015-01-09): "En direct : les frères Kouachi toujours retranchés avec un otage". Directmatin.fr. Läst 9 januari 2015. Medan gisslandramat pågick fick polisen telefonkontakt med de misstänkta bröderna, som meddelade att de agerade på uppdrag av al-Qaida och var beredda att dö som martyrer i sitt försvar av Profeten Muhammed. Samma dag på kvällen stormades byggnaden där de två misstänkta gärningsmännen befann sig och de två dödades i en eldstrid med den franska polisstyrkan, medan mannen som hölls gisslan kunde fritas.

Amedy Coulibaly tar gisslan Samma dag utspelades ett annat gisslandrama i östra Paris vid Porte de Vincennes. En man tog femton personer som gisslan i en judisk mataffär efter att ha dödat fyra personer, och krävde att polisen skulle låta gärningsmännen i Dammartin-en-Goële, alltså bröderna Kouachi, gå fria. Samtidigt som polisen stormade industrilokalen i Dammartin-en-Goële stormade man även mataffären. Gisslantagaren sköts ihjäl även där, men ingen ur gisslan skadades.

Gisslantagaren, Amedy Coulibaly, visade sig också vara den som dagen före dödat polisen Clarissa Jean-Philippe i Montrogue. Han kom från samma terroristcell som bröderna Kouachi.

Bakgrund

Charlie Hebdo är en satirtidning som inte väjer för att publicera provokativa teckningar och texter. Tidningen sparkar uppåt och har särskilt utsett politiska makthavare, religiösa ledare och andra maktinstitutioner som måltavla för sin satir. Detta gör tidningen kontroversiell i många kretsar. Deras satir av religion, och främst av islam, har flera gånger lett till protester.

Charlie Hebdo återtryckte 2006 de "Muhammedbilder" som efter den ursprungliga publiceringen i Jyllands-Posten 2005 ledde till mordhot, demonstrationer och en flerårig kontrovers. För detta stämdes tidningen av flera muslimska samfund i Frankrike, men man friades i domstol.Paulet, Cécile (2012-09-20): "EN IMAGES. Charlie Hebdo: 20 ans de Unes à scandales". Lexpress.fr. Läst 11 januari 2015. I november 2011 förstördes tidningens lokaler i en attack med brandbomber, efter det att veckans nummer getts ut som Charia Hebdo ('Veckans sharia') och med profeten Muhammed som föregiven chefredaktör.LP/DR (2011-11-02): "«Charlie Hebdo» attaqué au cocktail Molotov par des inconnus". Leparisien.fr. Läst 11 januari 2015. I nyårsnumret 2014/2015 syntes chefredaktör Charbs teckning med en automatgevärsbehängd gestalt och texten (i översättning):

Tidningens sista publikation före attacken var en satirisk tweet om IS ledare Abu Bakr al-Baghdadi. Strax innan hade IS skickat ut ett hot riktat mot Frankrike.

Straffet för att smäda profeten är enligt sharialagar döden och terroristerna ansåg sig därför utföra guds verk (se jihadism). Det ska dock vid tillfället inte ha legat någon direkt hotbild mot kontoret eller enskilda anställda, enligt en överlevande kollega. Tidningen var dock ständig bevakad på grund av de tidigare attackerna.

Händelsen föregicks av flera andra attacker med islamistiska förtecken i Frankrike, däribland skottlossning mot poliser i Tours och en bilförare som körde in i en folkmassa i Dijon.

Gärningsmän Gärningsmännen Saïd och Chérif Kouachi var bröder i 30-årsåldern. De var franska medborgare med algeriska föräldrar. Under tidigt 2000-tal hade de radikaliserats politiskt och börjat umgås inom en grupp salafister.Pelletier, Eric (2015-01-08): "Charlie Hebdo: qui sont les deux frères recherchés par la police ?" Lexpress.fr. Läst 11 januari 2015. De mötte en jihadistrekryterare i Addawa-moskén i Paris 19:e arrondissement, en stadsdel dominerad av arabiska arbetare. Den äldre brodern Saïd hade 2011 enligt vissa uppgifter genomgått militär träning i Jemen,"Suspect Sought in Paris Attack Had Trained in Yemen: Sources". Nytimes.com, 2015-01-08. Läst 11 januari 2015. medan den yngre brodern Chérif avtjänat fängelsestraff för terroristrelaterade aktiviteter."Fusillade à Charlie Hebdo : Chérif Kouachi, jihadiste connu de l'antiterrorisme". Rtl.fr, 2015-01-08. Läst 11 januari 2015.

Amedy Coulibaly har beskrivits som en småtjuv, som två gånger dömts för rån och som även ska ha ägnat sig åt droghandel. Under sin tid i fängelse ska han ha radikaliserats och bland annat lärt känna Chérif Kouachi. Vid tiden för dådet hade han nyligen avtjänat ett femårigt fängelsestraff för att ha försökt frita en algerisk islamist dömd för bombdåden i Paris 1995 (en). Även Chérif Kouachi var misstänkt för inblandning i fritagningsförsöket, men friades.

Såväl Amedy Coulibaly som bröderna Kouachi ingick i ett parisiskt nätverk som rekryterade stridande till al-Qaida i Irak. Dessutom var både Coulibaly och Cherif Kouachi dedikerade anhängare till den terrordömde Djamel Beghal.

Reaktioner Regeringschefer, statschefer och politiker

mini|Efter attentatet spreds på sociala medier, affischtavlor och plakat slagordet "Je suis Charlie" ('Jag är Charlie'), som ett stöd för den drabbade tidningen. Fotot är från Istanbul 8 januari. Ungefär en och en halv timme efter attacken, klockan 12:45, kommenterade Storbritanniens premiärminister David Cameron attacken på Twitter (nedan, i översättning):

Klockan 12:50 anlände Frankrikes president, François Hollande, till platsen för attacken. Han kallade attacken en terrorattack och sade att ingen skulle attackera Frankrike på detta sätt, och att myndigheterna skulle komma att hitta gärningsmännen. Hollande kallade även franska regeringen till ett krismöte kort efter attackerna. På kvällen utlyste Hollande tre dagars landssorg i Frankrike med anledning av attacken.

Sveriges statsminister Stefan Löfven fördömde attackerna och underströk att man måste stå upp för yttrandefriheten.

Borgmästaren i Rotterdam, Ahmed Aboutaleb (PvdA), uttryckte sig i starka ordalag om jihadister som avvisar det västerländska samhället.Även andra regeringschefer från 51 länder samt EU och FN kommenterade attacken.

Manifestationer miniatyr|Demonstration på Sergels torg i Stockholm.

Slagordet Je suis Charlie ("Jag är Charlie") myntades bara timmar efter attentatet och blev ett motto för solidaritet som förekom på flera manifestationer, i tidningar och på sociala medier.

Den 8 januari (dagen efter attacken) samlades uppskattningsvis 100 000 till olika manifestationer runt om i Frankrike, varav 35 000 hade tagit sig till Place de la République i Paris."DIRECT. "Charlie Hebdo" : journée de deuil national jeudi". Francetvinfo.fr, 2014-01-08. Läst 11 januari 2015. Mellan den 9 och 10 januari belystes Triumfbågen med texten Paris est Charlie ("Paris är Charlie").

Den 9 januari utnämndes Charlie Hebdo till Paris hedersmedborgare av stadens borgmästare.

Den 11 januari deltog miljontals människor över hela Frankrike och världen i manifestationer. Bland annat samlades över en och en halv miljon människor i centrala Paris, där de tågade för frihet längs Boulevard Voltaire. Bland dem som tågade fanns många regerings- och statschefer, som den franske presidenten François Hollande, Storbritanniens premiärminister David Cameron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel samt även Sveriges statsminister Stefan Löfven.

Den 13 januari hölls en ceremoni för de tre döda poliserna, som tilldelades utmärkelsen riddare av Hederslegionen.

I Sverige anordnades manifestationer i Göteborg och Umeå och på Sergels torg i Stockholm samlades tusentals personer i snöovädret och lyssnade till ett 20-tal talare från flera olika publicister.Rollenhage, Madeleine (2014-01-09): "Manifestation i Stockholm för Charlie Hebdo". Svt.se. Läst 11 januari 2015.

Våldsrelaterade reaktioner

Dådet mot Charlie Hebdo ledde även till flera antimuslimska aggressionshandlingar natten den 7–8 januari 2015 och på morgonen efter. Skottlossning och granatdumpningar vid moskéer och muslimska butiker inträffade i Le Mans, Port-la-Nouvelle och Villefranche-sur-Saône.

Jihadister i Sverige hyllade attacken, uttryckte sig kritiskt om yttrandefrihet och lovordade terrororganisationer som Al-Qaida och Islamiska Staten i en Facebookgrupp om cirka 430 medlemmar varav vissa har stridit i Syrien och Irak.

Vidare efterspel Frankrike Vid gisslandramat den 9 januari gömde den unge muslimske maliern Lassana Bathily ett antal av butikskunderna i den judiska butikens källare, så att kidnapparen inte skulle få syn på dem. Efter ett allmänt upprop till stöd för Bathily, beslutades 15 januari att han skulle få franskt medborgarskap.”Lassana Bathily, "héros de l'Hyper Cacher", va devenir français”. Europe1.fr. Läst 22 januari 2015.