AP-fonderna är allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. Fondernas karaktär, numrering och inriktning har förändrats över tid. Sedan 2026 finns fyra fonder: Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är så kallade buffertfonder i inkomstpensionssystemet, medan Sjunde AP-fonden förvaltar det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet.

AP-fonderna har till uppgift dels att utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt. Från och med 2009 och cirka 25 år framöver kommer utbetalade pensioner att överstiga inbetalade avgifter. Under större delen av tiden kommer en "normal" avkastning att täcka underskottet.

De så kallade buffertfonderna inrättades 1960 och ingick som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Bakgrunden var att lagstiftaren insåg att de stora årskullarna födda på 1940-talet skulle leda till mycket hög belastning för den dåvarande allmän tilläggspensionen (ATP). Riksdagen beslutade därför om en högre avsättning än nödvändigt, för att kunna bygga upp en buffert motsvarande tre års utbetalningar.

Vid utgången av december 2024 förvaltade AP-fonderna 1-6 tillsammans ca 2000 miljarder kronor.

Första AP-fonden (avvecklad) Första AP-fonden, med säte i Stockholm, avvecklades vid årets slut 2025. Dess tillgångar och förpliktelser överfördes från och med den 1 januari 2026 till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Första AP-fonden placerade sina tillgångar i aktier, obligationer, valuta och alternativa investeringar över hela världen Om Första AP-fonden och dess fondkapital uppgick per den sista december 2020 till 392,6 miljarder kronor.

Andra AP-fonden Andra AP-fonden, som har sitt huvudkontor i Göteborg, har rätt att placera i princip alla tillgängliga tillgångsslag och saknar geografiska begränsningar. Om Andra AP-fonden Andra AP-fondens fondkapital uppgick per den sista december 2020 till 386,2 miljarder kronor.

Tredje AP-fonden Tredje AP-fonden, med säte i Stockholm, har möjlighet att investera globalt och inom olika tillgångsslag. Om Tredje AP-fonden Tredje AP-fondens fondkapital uppgick per den sista december 2020 till 423,0 miljarder kronor.

Fonden är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för institutioner som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.

Fjärde AP-fonden Fjärde AP-fonden, med kontor i Stockholm, är den sista av de så kallade buffertfonderna. Denna inrättades 1974 och var den första pensionsfonden som fick investera i aktier på aktiemarknaden. Därmed blev många svenska löntagare i praktiken aktieägare med ett intresse för finansmarknadens utveckling, men utan privat innehav. Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick per den sista december 2020 till 449,4 miljarder kronor.

Sjätte AP-fonden (avvecklad) Sjätte AP-fonden, som fanns i Göteborg, avvecklades vid årets slut 2025. Dess tillgångar och förpliktelser överfördes från och med den 1 januari 2026 till Andra AP-fonden. Fram till dess investerade fonden i onoterade bolag. Enligt lagen om sjätte AP-fonden skulle fondmedlen placeras "så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses." Det verkställdes genom investering i fonder eller direkt i företag, med ett fokus på mognare företag där fonden haft en hög avkastning historiskt sett. Om Sjätte AP-fonden Sjätte AP-fondens fondkapital uppgick per den sista december 2020 till 45,2 miljarder kronor.

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden, som är baserad i Stockholm, är det statliga alternativet i premiepensionssystemet vilket betyder att fondens tillgångar kommer från sparare som avstått från att aktivt välja egna kapitalplaceringar inom systemet. I den rollen fungerar fonden på samma sätt som ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder. Sjunde AP-fonden - Vår uppgift Sjunde AP-fondens fondkapital uppgick per den sista december 2020 till 722,5 miljarder kronor.

Historik 1960 inrättades allmänna pensionsfonden med tre underliggande fondstyrelser: första, andra och tredje fondstyrelsen. Anledningen till bildandet var att man insåg att de stora årskullarna födda på 40-talet skulle bli en mycket hög belastning på ATP-systemet. Därför tog man höjd för denna mängd av pensionärer genom lite högre avgifter än vad som var nödvändigt vid starten. Så själva grundsyftet med dessa AP-fonder var väldigt förutseende. Endast placeringar i räntebärande papper är tillåtet.AP-fondernas historia Första AP-fondens webbplats 1974 inrättas fjärde fondstyrelsen (som får placera i aktier). 1988 inrättas femte fondstyrelsen (som får placera i aktier). 1996 inrättas sjätte fondstyrelsen som har hand om medel från löntagarfonderna. Fondstyrelsen får placera i aktier. 2001 de fem första fondstyrelserna ombildas till fyra AP-fonder (Första, Andra, Tredje och Fjärde) med nya mandat och uppgifter i det nya inkomstpensionssystemet. Sjätte fondstyrelsen ombildas till Sjätte AP-fonden. Sjunde AP-fonden bildas med uppgifter inom premiepensionssystemet. 2019 införs ny lagstiftning som tillåter AP-fonderna att investera i onoterade värdepapper och Infrastruktur ändras statuterna som tidigare var en försiktig hållning när det gäller placeringar. Tre av AP-fonderna bildar ett gemensamt kommanditbolag. Det gemensamma kommanditbolaget startar ett aktiebolag Polhem Infra AB. År 2025 har Polhem Infra investerat ca 12 miljarder i olika infrastrukturprojekt. Totalt har Polhem Infra AB fått en utfäst kapitalram på 18 miljarder från AP1, AP3 och AP4. 2025 avvecklas Första AP-fonden och Sjätte AP-fonden.

Se även AP Fastigheter

Referenser

Noter

Webbkällor Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2007, Skrivelse från Finansdepartementet 2007/08:130

Externa länkar Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Sjätte AP-fonden Sjunde AP-fonden

Kategori:Myndigheter under Finansdepartementet (Sverige) Kategori:Svenska allmänna pensionssystemet Kategori:Donatorer till Handelshögskolan i Stockholm Kategori:Allmänna pensionsfonder