Bor (serbisk kyrilliska: Бор) är en stad och kommun belägen i östra Serbien. Den är centrum för Bor-distriktet, och 2022 hade kommunen 40 845 invånare.
I Bor finns några av de största koppargruvorna i Europa. 1904 inleddes stadens roll som gruvort, efter att ett franskt gruvbolag då inlett verksamhet på orten.
Etymologi Namnet Bor kommer från det serbokroatiska bor / бор, med betydelsen tall. En tall syns i Bors kommunvapen, och Bors flagga presenterar i sin mitt en stiliserad tallkotte med omgivande tallbarr.
Geografi Staden Bor ligger längs med Kriveljskafloden. I dess närhet ligger Borsjön, som är ett vattenmagasin. Lazardalen är hem för flera sällsynta växter. Dessa inkluderar krimtall, relikter av Taxus-arter och Ramonda serbica, liksom djurarter som gems, kungsörn och pilgrimsfalk.
mini|stående|vänster|Borsjön miniatyr|stående|vänster|Bor i Serbien. I närheten av Bor ligger Gamzigrad, en mindre stad med medeltida anor och sedan 2007 utsett till världsarv.
Historik I närheten av Bor, i Gamzigrad, finns Galerius palats. Det anlades runt år 300 på uppdrag av den romerske kejsar Galerius.
Fram till 1300-talet tillhörde Bor det bulgariska riket.
I området ägnade man sig redan under antiken åt att gräva efter guld, och 1902 upptäcktes av en tillfällighet även stora fyndigheter av koppar i området. Detta blev inledningen till en omfattande industrialisering av en region som tidigare mestadels präglats av jordbruk. I slutet av 1900-talet minskade andelen koppar i malmen, och parallellt har invånarantalet i Bor börjat minska.
Ekonomi och infrastruktur
Staden är belägen längs med vägar och järnvägar som löper från Belgrad till Zaječar och Niš. Tillsammans med Zaječar utgör Bor och dess relaterade distrikt Timočka Krajina, en region i östligaste Serbien, på gränsen till Rumänien och Bulgarien.
RTB Bor ('Bors gruv- och smältverk') är en kombinerad gruvanläggning och smältverk av massiva mått. Där produceras koppar, guld och silver, och genom elektrolys av silver och guld framställs där även platina och palladium.
I det närbelägna Veliki Krivelj finns en stor fyndighet av höggradig kopparmalm, och dess stora dagbrott omfattar ett helt berg i direkt anslutning till Bor. Gruvbrytningen i området drivs på 2020-talet av det kinesiska gruvbolaget Zijin, som fått omfattande kritik för gruvbrytningens miljöeffekter. Gruvbrytningen har påverkat både luften och vattentillgångarna i Bor, som anses vara kraftigt förorenade.
Befolkning 1947 fick Bor stadsrättigheter; då fanns drygt 12 000 invånare i staden, där många arbetade i koppargruvan. Under efterkrigstiden växte befolkningen snabbt, allteftersom gruvnäringen och dess relaterade verksamheter byggdes ut, med inflyttade från andra delar av Jugoslavien.
2002 hade staden/tätorten 39 387 invånare, vilket fram till 2011 minskat till 34 160. Kommunens invånarantal har upplevt en liknande minskning, från 59 424 (1991) till 55 817 (2002), 48 615 (2022), 40 845 (2022) och 39 834 (2024, uppskattning). Utbildning och kultur I Bor finns en yrkesskola för gruvnäringen, liksom ett gruvmuseum.
Referenser
Noter
Kategori:Orter i Serbien