miniatyr|Vårdförbundets kontor på Adolf Fredriks kyrkogata 11 i Stockholm.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet fackförbund, anslutet till TCO, för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt för studenter inom respektive utbildningar. Antalet medlemmar är cirka 118 000.
Ordförande för Vårdförbundet sedan 2026 är Sophia Godau. Vårdfokus är Vårdförbundets medlemstidning (namnbyte från Vårdfacket i maj 2010).
Historia Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) bildades den 21 oktober 1976 genom en sammanslagning av Svensk sjuksköterskeförening (SSF), Svenska barnmorskeförbundet (SBF), Svenska laboratorieassistentföreningen (SLF) och Medicinsk-tekniska assistentföreningen (MAF).
1993 bytte SHSTF namn till Vårdförbundet SHSTF. Fyra år senare togs SHSTF bort och det blev Vårdförbundet.
Förbundsordförande Gerd Zetterström Lagerwall (tf. 1976–1977) Marianne Lundqvist (1977–1986) Inger Ohlsson Örtendahl (1986–1994) Eva Fernvall (1994–2005) Anna-Karin Eklund (2005–2011) Sineva Ribeiro (2011–2026) Sophia Godau (2026–)
Strejker I november 1995 gick Vårdförbundet SHSTF ut i strejk under parollen "femtusen mer". Efter sju veckors strejk tecknades i början av 1996 ett nytt kollektivavtal.
I april 2008 gick Vårdförbundet ut i strejk för förbättrade löner. Det ansåg att dåvarande lönesättning var orimligt låg med tanke på det samhällsansvar de berörda har. Ett av kraven var en minimilön på 22.000 kr. I slutet av maj kom Vårdförbundet överens med arbetsgivarna om nya löner.
I april 2024 gick Vårdförbundet ut i först övertidsblockad och i juni i strejk. Huvudfrågan handlade om hållbara, jämställda heltider och en god löneutveckling.
Löneutveckling Vårdförbundets medlemmar har under många år haft en positivare löneutveckling än andra jämförbara yrkesgrupper.Kjellberg, Anders (2023) Facklig styrka och utveckling 2023: Med utgångspunkt från Vårdförbundet och rapporten Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen. Lund: Sociologiska institutionen, sid. 27-31. Man har gynnats av sifferlösa avtal i kombination med hög efterfrågan på bland annat sjuksköterskor, men med hög inflation och försämrad ekonomi i kommuner och regioner har utfallet blivit mindre.
Sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad Åren 2017–2019 låg sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad i intervallet 78-79 procent, varav i offentlig sektor (kommuner och regioner) 81–82 procent och i privat sektor 62–68 procent.Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60. Bland inrikes födda sjuksköterskor var organisationsgraden 79–81 procent och bland utrikes födda 61–74 procent. Åren 2001-2003 var cirka 90–92 procent av sjuksköterskorna fackligt anslutna.
Källor Noter
Vidare läsning Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2023). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Vårdförbundet och dess föregångare) Kjellberg, Anders (2020) ''Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. (medlemsutvecklingen i bland annat Vårdförbundet)
Externa länkar Vårdförbundets webbplats Tidningen Vårdfokus webbplats
Kategori:TCO-förbund Kategori:OFR-förbund Kategori:PTK-förbund Kategori:Sjukvård i Sverige Kategori:Svenska sjuksköterskor