Östersunds kommun () är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Östersund som även är residensstad i länet.
Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande utbildningssektor. Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit positiv. Kommunen har haft växlande borgerliga och röda styren. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs och Sunne. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Östersunds stad som 1863 bildade en stadskommun.
Hornsbergs villastads municipalsamhälle inrättades i Frösö landskommun 11 mars 1898 och upplöstes 1948 då Frösö köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Odenslunds municipalsamhälle inrättades i Brunflo landskommun 10 februari 1899 och upplöstes 1918 när motsvarande område utbröts ur landskommunen och införlivades med Östersunds stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Brunflo (av Brunflo, Lockne och Marieby), Hackås (av Hackås, Näs och Sunne), Hallen (av Hallen, Marby och Norderön) samt Lit (av Lit och Kyrkås). Östersunds stad, Frösö köping och Häggenås landskommun påverkades däremot inte.
1963 uppgick Häggenås landskommun i Lits landskommun. Östersunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Östersunds stad, Frösö köping, landskommunerna Brunflo och Lit samt en del ur Hallens landskommun (Norderö) och delar ur Hackås landskommun (Sunne och Näs).
Kommunen ingår sedan bildandet i Östersunds domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet på sydsamiska är Staaren tjïelteEnligt kommunens webbplats.
Geografi Östersunds kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Jämtland, vid Storsjöns östra strand, varifrån Indalsälven flyter i väst-östlig riktning. Kommunen gränsar i väster till Åre kommun och Krokoms kommun, i norr till Strömsunds kommun, i öster till Ragunda kommun och Bräcke kommun samt i söder till Bergs kommun, alla i Jämtlands län.
Topografi och hydrografi
Överytan på den sedimentära berggrunden är svagt kuperad och inkluderar skiffrar och kalksten. Berggrunden är täckt med ler- och kalkhaltig morän och har mjukt välvda höjder och dalstråk. Dess nivåskillnader på mellan 50 och 100 meter sträcker sig i nordväst–sydöst. Höjderna är klädda med barrskog. Moränens sammansättning har gjort att området är en viktig jordbruksbygd och att både odlingslandskapets blomsterängar liksom sänkornas myrmarker har stor artrikedom. Kalken har också givit upphov till vitbottnade blekesjöar och kalktuffbildning vid källflöden.
Genom kommunen flyter vattendrag som Hårkan, Långan och Indalsälven. Hårkan från norr till söder, Långan från sydväst och Indalsälven från väster till öster. Kommunen har andel av Storsjön där Frösön är belägen. Andra större sjöar är Locknesjön, Näkten och Ismunden. I sänkorna mellan höjderna finns förutom sjöar även rikligt med myrmark.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Östersunds kommun Hela riket
Naturskydd I Östersunds kommun finns 28 naturreservat, däribland Eliasbodarna vars landskap präglats av isälvarna. Helvetesmyrkälen är ett område som i stor utsträckning undkommit mänsklig påverkan medan Fillstabäckens naturreservat är präglat av det kalkhaltiga vattnet. I bäcken har kalken bildat en kalktuff vars storlek saknar motsvarighet i Sverige, och på kringliggande ängar växer majviva, björnbrodd och brudsporre. Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Brunflo, Frösö, Sunne och Norderö, Häggenås-Lit-Kyrkås, Lockne, Marieby, Näs och Östersund.
Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt – Brunflo, Frösö, Häggenås, Kyrkås, Lit, Lockne, Marieby, Norderö, Näs, Sunne och Östersund.
Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det elva tätorter i Östersunds kommun Nr Tätort Folkmängd 1 Östersund (del av) 2 Ängsmon 3 Lit 4 Marieby 5 Tandsbyn 6 Häggenås 7 Orrviken 8 Lunne 9 Fåker 10 Hara 11 Målsta Centralorten är i fet stil. Tätorten Östersund är delad i två kommuner.
Styre och politik Styre Efter det att storkommunen bildades 1970 och det första kommunvalet ägde rum styrdes Östersunds kommun av de borgerliga partierna, där Centerpartiet hade ordförandeposten i kommunstyrelsen. I slutet av 1970-talet övergick Östersund från att vara en borgerlig kommun till att vara en Socialdemokratisk. Socialdemokraterna styrde kommunen ända till 1991, då de borgerliga partierna fick makten igen och Per Söderberg (C) övertog rollen som kommunstyrelsens ordförande efter Thore Holmberg (S).
Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och därefter har Socialdemokraterna fortsatt att styra med stöd av Vänsterpartiet. 1998 hade man även stöd av Miljöpartiet. Vid kommunvalet 2002 minskades mandaten i kommunfullmäktige från 75 till 67.
Efter valet 2006 fick Miljöpartiet en vågmästarroll och inledde förhandlingar med både den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt den borgerliga alliansen. Miljöpartiet valde slutligen att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet såsom man gjort 1998. Jens Nilsson (S) som varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1997 fick därmed fortsätta som kommunstyrelsens ordförande. Nilsson efterträddes år 2009 av Ann-Sofie Andersson (S) som då blev kommunstyrelsens ordförande. Vid ett kommunstyrelsesammanträde i februari 2012 (då budgetdirektiven för 2013 skulle behandlas) meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet via oppositionsrådet Carina Zetterström (C) att de skulle inleda ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade avslutat samarbetet medan Miljöpartiet fortsatte samarbetet. Detta hände endast några dagar efter den borgerliga oppositionen samlats för att utforma ett eget budgetförslag.
Efter valet 2014 styrdes kommunen av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ann-Sofie Andersson fortsatte som kommunstyrelsen ordförande. Efter valet 2014 har Östersunds kommuns kommunfullmäktige 61 ledamöter (mandat).
Efter valet 2018 blev det maktskifte då de borgerliga partierna (Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna) fick fler mandat än de rödgröna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet). De borgerliga partierna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare. Efter valet 2018 hoppade två av de fem Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige av från partiet och blev "politiska vildar".
Valet 2022 ledde till delvis maktskifte när Centerpartiet och Socialdemokraterna bildade ett blocköverskridande majoritetsstyre. Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande CHanna WageniusFörste vice ordförande SStefan Fax Andre vice ordförande M Andreas Köhler
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande S Niklas DaosonFörste vice ordförande C Eftichia KourlousAndre vice ordförande M Pär Fredriksson 2022–2026: 15 ledamöter, 5 (S), 3 (C), 3 (M), 1 (SD), 1 (KD), 1 (V), 1 (MP).
Lista över kommunstyrelsens ordförande NamnÄmbetsperiodAnmärkningCPer Axelsson i Haga1971–1977CArne Nordberg1977–1980SGösta Meijer1980–1982SThore Holmberg1983–1991CPer Söderberg1992–1994SGun-Britt Mårtensson1995–1997SJens Nilsson1997–2009SAnn-Sofie Andersson2009–2018CBosse Svensson2018–31 januari 2022CEffie Kourlous1 februari 2022–31 oktober 2022SNiklas Daoson1 november 2022–
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeSocial- och arbetsmarknadsnämnden SBjörn Sandal KDStig AnderssonKultur- och fritidsnämnden CPer Lundgren SDCassandra SundinMiljö- och samhällsnämnden CMagnus Andersson MMagnus LenzVård- och omsorgsnämnden SMargareta Winberg MLise Hjemgaard Svensson CMargareta LindhagenBarn- och utbildningsnämnden SRose-Mari Hoffer MJananders Mattsson CPelle SimonssonTekniska nämnden CMagnus Rönnerfjäll MAndreas KöhlerKrisledningsnämnden SNiklas Daoson CEftichia Kourlos MPär Fredriksson Valnämnden SStefan Fax MAnna Martin Källa:
Vänorter miniatyr|400px|Trondheim är Östersunds kommuns närmaste vänort.
Östersunds kommun har fem vänorter:
Ort och land Trondheim, Norge Kajana, Finland Odense, Danmark Sanok, Polen Jilin, KinaSedan 1945 1942 1945 1989 2004
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av tjänstenäringar, vilket inkluderade kommunen själv, Region Jämtland Härjedalen (exempelvis Östersunds sjukhus) och länsstyrelsen. Genom att delar av Mittuniversitetet förlagt en del av din verksamhet i kommunen fanns en betydande uutbildningssektormen också ett antal privata företag inom informationsteknikområdet. Vidare fanns även ett antal verkstadsföretag och livsmedelsindustri i kommunen. Tätorten Östersund är ett viktigt handelscentrum för regionen.
Turism Östersunds kommun har en omfattande turism, i synnerhet sommartid då sevärdheter, aktiviteter och event lockar. Vintertid är det främst skidspår, nationell skidskyttearena och alpin skidanläggning som drar turister.
Infrastruktur Transporter Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av E14. I Östersund tar riksväg 87 av åt öster. Öst-västlig riktning har även Mittbanan mellan Sundsvalls centralstation och Storlien och vidare till Trondheim i Trøndelag fylke i Norge via Meråkerbanen. Inlandsbanan skär genom kommunen i nord-sydlig riktning. Mittbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regiontåg samt vintertid och höst av Snälltågets nattåg från Stockholm och Malmö.
Utbildning Det fanns 29 grundskolor, varav fem var fristående, i Östersunds kommun år 2022. Av dessa var 22 belägna i närheten av Brunfloviken. Det fanns två kommunala gymnasieskolor, vilka ingår i Jämtlands Gymnasieförbund – Fyrvalla och Wargentin. Därtill fanns två fristående gymnasieskolor – Storsjögymnasiet och Östersunds gymnasium.
Högre utbildning bedrivs av Mittuniversitetet på Campus Östersund.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +3%.Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 277, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 495 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 966, eller 5,10 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 156 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
Invånare efter de vanligaste födelseländerna