Carl Einar Thure af Wirsén, född 20 april 1875 i Uppsala församling, Uppsala län, död 5 januari 1946 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk militär och diplomat. Han var ett av de svenska vittnena till det armeniska folkmordet.

Biografi Einar af Wirsén föddes 1875 i Uppsala, Uppsala församling. Han var son till poeten och litteraturkritikern Carl David af Wirsén och hans hustru Cecilia Emerentia Leontina Adlöf. Han tog mogenhetsexamen i Stockholm och genomgick därefter officersutbildning, varpå han 1895 blev underlöjtnant vid Svea livgarde och kapten 1899. Åren 1900–1902 gick han Krigshögskolan, varefter han under ett år var attaché vid legationen i Rom. Han hade sedan, under århundradets första decennium, tjänst vid både Generalstaben och Krigshögskolan.

af Wirsén var en av dem som lade fram förslaget till 1914 års härordning, dels genom en bok han utgav under pseudonym, Den svenska folkhären, dels som sakkunnig i försvarsberedningen av 1911. Försvarspolitiskt ställde han sig bakom Hjalmar Hammarskjöld. Hans intresse sträckte sig långt bortom Sveriges gränser, och han blev en av Sveriges främste experter på den politiska situationen på Balkanhalvön och Turkiet, bland annat genom arbetet Balkanfolken och stormakterna (1909).

Under första världskriget tjänstgjorde han som svensk militärattaché i Konstantinopel och Sofia (1915–1920) och besökte krigen i Dardanellerna 1915–1916 och i Makedonien 1918. Av den anledningen, och genom sin kunskap om Balkan, ingick han i den kommission som skulle lösa gränstvisten mellan Turkiet och Bulgarien 1915. Han befordrades till major i armén 1917 och började vid Göta livgarde 1920. Han var en av de vittnen som beskrev det armeniska folkmordet – hur turkarna av praktiska skäl "utrotat" armenierna.

Redan året efter utnämndes han till chargé d'affaires i Reval och Riga samt envoyé i Bukarest, Aten och Belgrad. Åren 1924–1925 var han ordförande i Nationernas förbunds Mosulkommission samtidigt med uppdrag som envoyé i Berlin. Han var i Berlin till 1937, då han fick samma befattning i Rom. Han gick i pension 1940.

1915 invaldes af Wirsén i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Familj af Wirsén gifte sig första gången 26 januari 1910 med Jeanne Maria Käthie Ingeldi (1881–1920). De fick tillsammans dottern Käthie Madeleine Carolina Cecilia af Wirsén (1912–1996) som var gift med ambassadören Olof Landenius.

Han gifte sig andra gången 2 februari 1922 i Engelbrektskyrkan, Stockholm med Ebba Elsa Cecilia Hildebrand (född 1903), dotter till filosofie doktorn Karl Hildebrand och Elisabet af Geijerstam. De fick tillsammans dottern Ulla Elisabet af Wirsén (1922–1976).

Vittne till massakrer på armenierna I memoarerna Minnen från fred och krig (Bonniers, 1942) skriver af Wirsén om armeniska folkmordet under rubriken "Mordet på en nation". Han beskriver "armeniernas undergång" som inträffade de första året av hans vistelse i Osmanska Turkiet som "en av de fruktansvärdaste händelser som ägt rum i världshistorien. af Wirsén tar även upp masskrerna på armenier under 1800-talet. Han redogör i denna för hur turkarna av praktiska skäl "utrotat" armenierna. I boken återger han även ett samtal med den tyska militärfullmäktigen i Konstantinopel, general Otto von Lossow, som mellan fyra ögon sagt till af Wirsén: "Armeniermassakrerna äro världshistoriens största bestialitet."

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

50x50px Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 16 juni 1928. 50x50px Riddare av första klassen av Svärdsorden, 6 juni 1916. 50x50px Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 22 november 1932. 50x50px Kommendör av första klass av Nordstjärneorden, 15 december 1924. 50x50px Riddare av Vasaorden, 22 december 1914.

Utländska utmärkelser

50x50px Officer med svärd av Bulgariska Sankt Alexanderorden, 1919. alt=|50x50px Kommendör av Bulgariska Militärförtjänstorden, 1922. 50x50px Riddare av Danska Dannebrogorden, 19 november 1912. 50x50px Riddare av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, 1913. 50x50px Storkorset av Lettiska Tre Stjärnors orden, 1930. 50x50px Storkorset av Rumänska Stjärnans orden, 1925. 50x50px Storkorset av Rumänska kronorden, 1922. 50x50px Riddare av tredje klassen av Ryska Sankt Annas orden, 28 juni 1909. 50x50px Storkorset av Serbiska Sankt Savaorden, 1922. 50x50px Tredje klassen av Turkiska rikets Meschidie-orden, 1916.

Bibliografi Sjötransporter, landstigningar och kustförsvar (1908) Balkanfolken och stormakterna (1909) under pseudonymen Keith: Den svenska folkhären (1911) Första världskrigsåret (1915) Minnen från fred och krig, memoarer (1942) Ryska problem (1942) Finlands framtid (1943) Från Balkan till Berlin, memoarer (1943)

Källor

Kurt Kempff, artikel i Svenska män och kvinnor, del 8, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1955, s. 411

Noter

Kategori:Män Kategori:Födda 1875 Kategori:Avlidna 1946 Kategori:Svenska militärer under 1900-talet Kategori:Svenska attachéer Kategori:Sveriges ambassadörer i Rumänien Kategori:Sveriges ambassadörer i Grekland Kategori:Sveriges ambassadörer i Jugoslavien Kategori:Mottagare av Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen Kategori:Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden Kategori:Riddare av Svärdsorden Kategori:Riddare av Vasaorden Kategori:Riddare av Dannebrogorden Kategori:Militärer från Uppsala Kategori:Diplomater från Uppsala Einar Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård