Morlanda socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Orusts kommun och motsvarar från 2016 Morlanda distrikt.
Socknens areal var den 1 januari 1952 74,07 kvadratkilometer, varav 72,77 kvadratkilometer land. År 2000 fanns här 2 529 invånare. Egendomen Morlanda, tätorterna Ellös, Hälleviksstrand och Mollösund, orterna Edshultshall och Stocken samt sockenkyrkan Morlanda kyrka ligger i socknen. Namnet Namnet skrevs 1388 Molanda och kommer från gården Morlanda. Namnet innehåller mo, 'sandig mark' och land. Administrativ historik Morlanda socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts: 1587 Mollösunds församling, på 1600-talet Fiskebäckskils församling, 1795 Käringöns församling, 1798 Grundsunds församling och Gullholmens församling.
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 27 september 1945) överfördes från Morlanda socken till Tegneby socken hemmanet Rålandsberg med 10 invånare och omfattande 0,87 km², varav 0,86 km² land.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Morlanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Morlanda landskommun, Fiskebäckskils landskommun och Grundsunds landskommun. 1 maj 1888 utbröts Skaftö församling och 1892 Skaftö landskommun. Morlanda landskommunen utökades 1952 med kommunerna Gullholmen, Käringön och Mollösund, samtidigt med att Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner uppgick i Skaftö landskommun. Morlanda landskommun uppgick 1971 i Orusts kommun. Församlingen införlivade 2006 Mollösunds, Gullholmens och Käringöns församlingar.
1 januari 2016 inrättades distriktet Morlanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.Om Bohusläns båtsmanskompanier. Fornlämningar Över 100 boplatser och fem dösar från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett par gravfält och fyra fornborgar.
Befolkningsutveckling Befolkningen ökade från 2 630; 1810 till 4 703; 1880 varefter den minskade till 1 973 1970 då den var som lägst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 2 541 1990.Folkmängd 1810-1890 Morlanda i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4 juni 2016) Geografi och natur miniatyr|vänster|Flygbild med Morlanda säteri och kyrka i centrum. Morlanda socken ligger på nordvästra Orust med Skagerack i väster och omfattar även en skärgård med öar som Flatön med Ängön, Malö och Lavön. Socknens fastlandsdel består i väster av uppodlad slättbygd, Morlandadalen och i öster av bergplatån Store hamn. Nationalencyklopedin
Företagen i bygden är i allmänhet små, de största ligger i Ellös som har viss industri. Turismen är betydande.
I socknen finns tre naturreservat: Koljön, Morlanda och Morlanda Berga Klev. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun, Skaftö, Lyse, Brastads, Lysekils och Bro socknar i Lysekils kommun och Foss socken i Munkedals kommun.
En sätesgård var Morlanda säteri.Morlanda, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Morlanda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
I Sörbo i fanns förr ett gästgiveri.Sörbo, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Se även Mörner af Morlanda
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Morlanda socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Berlin, Rolf. Litteratur från Morlanda. Bibliografi. Berlin, Rolf. Morlandas historia Morlanda hembygdsförening
Kategori:Indelningar i Orusts kommun Kategori:Socknar i Orusts västra härad