Huvudartikel: Bosniska
Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.
Alfabetet Bosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet och även kyrilliska. Det kyrilliska alfabetet som används är samma som serbiskans. Se även kroatiska alfabetet.
Speciella bokstäver Tecken Uttal AnteckningĆ ć / Ћ ћ tj som i eng. tuneČ č / Ч ч tsh utt. hårdare än Ć; som i eng. churchDŽ dž / Џ џ dzh utt. hårdare än Đ; som i eng. gingerĐ đ / Ђ ђ dj som i eng. GermanLJ lj / Љ љ lj ett ljudNJ nj / Њ њ nj ett ljudŠ š / Ш ш sh kort sh-ljud, utt. som i eng. shyŽ ž / Ж ж zh långt zh-ljud
Substantiv Genus Överblick Bosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.
Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a". Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant. Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".
Exempel: Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld
Notera: Det finns undantag.
Maskulinum Exempel på maskulina ord som slutar på ett "i". Singular Plural Betydelse AnteckningarGrad Gradovi (-ovi) stad-städerOrd med endast en stavelse får tillägget "ovi"Kompjuter Kompjuteri (-i) dator-datorerDječak Dječaci (-ci) pojke-pojkar K:et blir till ett c
Femininum Många feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant. Singular Plural Betydelse AnteckningarMačka Mačke (-e) katt-katter A:et blir till ett "e".Djevojka Djevojke (-e) flicka-flickorTačka Tačke (-e)prick-prickar
Neutrum Singular Plural Betydelse AnteckningarOgledalo Ogledala (-a) spegel-speglar O:et blir till ett "a".Mjesto Mjesta (-a) plats-platserJaje Jaja (-a) ägg-äggE:et blir till ett "a"
Kasus Det finns 7 kasus i bosniska.
Överblick KasusAnvändningAnteckningNominativSubjektGenitivÄgandeDativIndirekt objektAckusativDirekt objektKan också vara ett prepositionsobjekt.InstrumentalisHjälpmedel LokativBefintlighet VokativTilltal
Förklaring till kasus Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")? Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna") Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad? Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad? Vokativ (hej!) hej! Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad? Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?
Nominativ Som ett subjekt i en mening. Exempel: Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.} Ian ima dva brata. (Ian har två bröder.)
En komplemang efter 'biti' Exempel: Ian je Englez. {Ian är engelsman} Ian je prijatan. (Ian är trevlig)
Genitiv Genitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.
iz (av , från) och blizu (nära). Exempel: Har ni ost? {Imate li sira?} Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade} Hon tog med teet till köket {Ona je donijela čaj do kuhinje}
Dativ Dativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".
Exempel: Jag talar till honom {Govorim čovjeku} Jag hjälper henne {Pomazem njoj} Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}
Ackusativ Ackusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.
Exempel: En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.
Ackusativ används tillsammans med prepositioner som: kroz (genom) u (inuti (i samband med rörelse, som Eng. into)) za (för) na ([utan]på):
Exempel: Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor} Jag ska till London {Idem u London} Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru} Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)
Instrumentalis Instrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}
Exempel: Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition) Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)
Lokativ Lokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.
Exempel: Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu. Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi. Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drži knjigu u ruci. Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.
Vokativ Vokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.
Exempel: Kära Ivan! {dragi Ivane!} Herr Smith! {gospodine Smith!} Kära mamma! {draga mamo!} Hej tjejen! {hej djevojko!}
Maskulinum Kasus SubstantivPlural BetydelseNominativ grad gradovi stadGenitiv grada gradova av (en) stadDativ gradu gradovima till/åt/för (en) stadAckusativ grad gradove stadInstrumentalis gradom gradovi med (en) stadLokativ gradu gradovima i (en) stadVokativ grade! gradovi stad!
Femininum Femininer som slutar på -a. Kasus Substantiv Plural BetydelseNominativ djevojka djevojke flickaGenitiv djevojke djevojka av (en) flickaDativ djevojci djevojkama till/åt/för (en) flickaAckusativ djevojku djevojke flickaInstrumentalis djevojkom djevojkama med (en) flickaLokativ djevojci djevojkama i (en) flickaVokativ djevojko! djevojke flicka!
Femininer som slutar på konsonant i nominativ. Kasus Substantiv Plural BetydelseNominativ ljubav ljubavi kärlekGenitiv ljubavi ljubavi av (en) kärlekDativ ljubavi ljubavima till/åt/för (en) kärlekAckusativ ljubav ljubavi kärlekInstrumentalis ljubavi (eller -ju) ljubavima med (en) kärlekLokativ ljubavi ljubavima i (en) kärlekVokativ ljubavi! ljubavi kärlek!
Neutrum Kasus Substantiv Plural BetydelseNominativ ogledalo ogledala spegelGenitiv ogledala ogledala av (en) spegelDativ ogledalu ogledalima till/åt/för (en) spegelAckusativ ogledalo ogledala spegelInstrumentalis ogledalom ogledalima med (en) spegelLokativ ogledalu ogledalima i (en) spegelVokativ ogledalo! ogledala spegel!
Artiklar Bestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.
Pronomen Demonstrativa Singular Plural Maskulinum Neutrum Femininum Maskulinum Neutrum FemininumNom. taj to ta ti ta teGen. togatoga te tih tihtihDat. tomtom toj tim timtimAck. toga to tu te ta teVok. tometome toj tim tim timInstr.timetim tom tim tim tim
Personliga pronomen Nominativ ja jagti duon, ona, ono han, hon, den, detmi vivi nioni de
Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting. Vid andra tillfällen där man ska vara mer formell används ”vi” (ni).
Singular ja ti on ono ona oneGenitiv mene, me tebe, te njega, ga njega, ga nje, je sebi, siDativ meni, mi tebi, ti njemu, mu njemu, mu njoj, joj sebi, siAckusativ mene, me tebe, te njega, ga njega, ga nju, ju, je sebe, seLokativ meni tebi njemu njemu njoj sebiInstrumentalis mnom tobom njime njime njom sobom
Plural mi vi oni ona oneGenitiv nas vas njih, ih njih, ih njih, ihDativ nama, nas vama njima, ima njima, ima njima, imaAckusativ nas vas njih, ih njih, ih njih, ihInstrumentalis nama vama njima njima njimaLokativ nama vama njima njima njima
Possessiva pronomen Se Possessiva adjektiv.
Överblick: Nominativ Mask. Fem. Neut. Pluralmin moj moja moje mojidin tvoj tvoja tvoje tvojihans njegov njegova njegovo njegovihennes njen njena njeno njenivår naš naša naše našier vaš vaša vaše vašideras njihov njihova njihovo njihovi
Moj (min) Nom. Gen. Dat. Ack. Vok. Inst. Lok.Mask. moj moga mojega mome mojim mome mojimNeut. moje moga mojega mome mojemu mome mojimFem. moja moje mojega mjoj mojemu mome mojomPlur. moji
Tvoj (din) Nom. Gen. Dat. Ack. Vok. Inst. Lok.Mask. tvoj tvoga tvega mome mojim mome mojimNeut. tvoje tvoga tvega mome mojemu mome mojimFem. tvoja tvoje tvega tvoj tvemu mome mojomPlur. tvoji
Relativa pronomen Singular Plural Maskulinum Neutrum Femininum Maskulinum Neutrum FemininumNom. koje koje koja koji koja kojeGen. kojegkojeg koje kojih kojihkojihDat. kojemkojem kojoj kojim kojimkojimAck. koje koju koje koja koja kojeLok. kojemkojem kojoj kojim kojima kojimaInstr.kojemkojim kojom kojim kojim kojim
Adjektiv Det finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.
Exempel: En lång man - visok čovjek En ljus-rödbrun katt- smedja mačka Ett främmande land - strana država En gammal stad - stari grad En bra teater - dobar teatar
Demonstrativa adjektiv Maskulinum Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik Pluraländelser: lijepi , veliki
Femininum Singularändelser: -a lijepa,velika Pluraländelser: lijepe, velike
Neutrum Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro Pluraländelser: velika, lijepa
Possessiva adjektiv Maskulinum slutar på en konsonant: Ivans vän - Ivanov prijatelj
Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"
Sestra - sestrin {Syster - systers} Sestrin brat{ Systers bror}.
Mask. Fem. Neut. Pluralmin moj moja moje mojidin tvoj tvoja tvoje tvojihans njegov njegova njegovo njegovihennes njen njena njeno njenivår naš naša naše našier vaš vaša vaše vašideras njihov njihova njihovo njihovi
Komparation Grundform: till exempel poznat (känd) Komparativ: Maskulinum: adjektiv + "iji" Femininum: adjektiv + "ija" Neutrum: adjektiv + "ije"
Superlativ: "naj" + adjektiv + maskulinum/femininum/neutrum (iji/ija/ije)"
poznat poznatiji, poznatija, poznatije najpoznatiji/ija/ijekänd mer känd mest känd
star stariji, starija, starije najstariji/ija/ijegammal äldre äldst
Mobilt "a" Ett mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.
Exempel:
dobar, bra (m) dobra, bra (f) dobro, bra (n)
težak, tungt eller svårt (m) teška, tungt eller svår (f) teško, tungt (n)
Verb Huvudartikel: Bosniska verb
Infinitiv Det finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:
-ati -iti -eti
Exempel: Čitati (att läsa) Sjediti (att sitta) Početi (att börja)
Tempus Presens Regelbundna verb 1:a konjugationenČitati 2:a konjugationenSjediti 3:e konjugationenPočetiJa čitam jag läser sjedim jag sitter počinjem jag börjarTi čitaš läser sjediš du sitter počinješ du börjarOn, ona, ono čita han... läser sjedi han... sitter počinje han... börjarMi čitamo vi läsersjedimo vi sitter počinjemo vi börjarVi čitate Ni läser sjedite Ni sitter počinjete Ni börjarOni čitaju de läser sjede de sitter počinju de börjar
Oregelbundna verb Biti Kort f. Lång f. Negativsam jag är jesam nisamsi du är jesi nisije han, hon, den, det är jest nije vi är jesmo niste ni är jeste nistesu de är jesu nisu
Futurum Formel 1 htjeti (kommer att, ska) + inf. htjetiću jag kommer att (ska)ćeš du kommer att (ska)će han, hon, den, det kommer att (ska)ćemo vi kommer att (ska)ćete Ni kommer att (ska)će de kommer att (ska)
Formel 2 Infinitiv stam + presens av htjeti. ostati att stanna raditi att arbeta ići- att gå/åka/faraostaću jag ska stanna radiću jag ska arbeta ići ću jag ska gåostaćeš du ska stanna radićeš du ska arbeta ići ćešdu ska gåostaće han, hon, den, det ska stanna radiće han, hon, den det ska arbeta ići ćehan, hon, den, det ska faraostaćemo vi ska stanna radićemo vi ska arbeta ići ćemovi ska gåostaćete Ni ska stanna radićete Ni ska arbeta ići ćeteNi ska gåostaće de ska stanna radiće de ska arbeta ići ćede ska gå
Formel 3 Presens av Htjeti + da + Presens av huvudverb ću da idemjag ska gåćeš da idešdu ska gåće da idehan, hon, den, det ska gåćemo da idemovi skå gåćete da ideteNi ska gåće da idude ska gå
Futurum Perfekt biti (att vara) + perfekt particip Mask. Fem. Neutr. budem uradio uradila jag ska ha gjortbudeš uradio uradila du ska ha gjortbude uradio uradila uradilo han, hon, den, det ska ha gjortbudemo uradiliuradile vi ska ha gjortbudete uradiliuradile Ni ska ha gjortbudu uraldiliuradile uradila de ska ha gjort
Imperfekt biti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb