Anten–Gräfsnäs Järnväg är en tolv kilometer lång oelektrifierad smalspårig (891 mm) museijärnväg, belägen omkring 10 kilometer nordväst om Alingsås i Västergötland. Järnvägen var ursprungligen en del av Västergötland–Göteborgs Järnväg (Västgötabanan), som gick mellan Göteborg och Skara och som trafikerades 1900–1967 (vissa delar till 1986). Järnvägslinjen används för turisttrafik från Antens station, mot nordost utmed sjön Anten till Gräfsnäs slottspark. Sydväst om Anten fortsätter banan dessutom genom Brobackatunneln till Brobacka hållplats. En del av järnvägen blev byggnadsminne 2010.Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
Historik År 1965 bildades den ideella föreningen Stora Lundby Järnvägsmuseum, då Statens Järnvägar, som trafikerat Västgötabanan, börjat en avvecklingsprocess med skrotning av brukade järnvägsfordon. Entusiaster sökte istället få omhänderta och bevara dessa för kulturminnestrafik. Genom insamlingar och försäljning av andelsbevis fick man ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna köpa ett par ånglok och ett antal personvagnar.
År 1966 beslöts att resterande person- och godstrafik på Västgötabanan skulle läggas ned på sträckan Sjövik-Göteborg och en del av banvallen brukas för annat, varvid spåren revs upp söder om Sjövik. Detta gjorde att föreningen flyttade sin verksamhet till Sjövik. Senare beslöts att resterande persontrafik på Västgötabanan skulle läggas ned, vilket gjordes under sommaren 1970. Därefter revs järnvägen söder om Nossebro, förutom sträckan Brobacka-Anten-Gräfsnäs slottspark.
År 1970 fick föreningen börja arrendera resterande järnvägsspår av SJ för att kunna nyttja bevarade tåg och man antog sitt nuvarande namn, Museiföreningen Anten–Gräfsnäs Järnväg (AGJ).
År 1999 köpte föreningen merparten av järnvägen av staten. Föreningen äger således idag denna bana och förvaltar den som en kulturell attraktion. Sedan 2010 klassas en del av anläggningen som byggnadsminne.Anten-Gräfsnäs Järnväg blir byggnadsminne
miniatyr|Tåg vid Antens station.
Trafik och verksamhet Turisttrafik bedrivs sommartid från Antens station. Detta sker dels med ångloksdragna tåg från tidigt 1900-tal, dels med motorvagnar från 1950-talet.
Föreningen AGJ hade (2011) bland annat elva ånglok och flera andra typer av järnvägsfordon som förevisas offentligt i utställningshall, tillika järnvägsstationer och ett för verksamheten uppfört lokstall.
Sedan 2017 har Anten–Gräfsnäs Järnväg även bedrivit tomtetågstrafik första och andra advent.
Stationer och hållplatser mini|Antens station Brobacka hållplats Antens station Arelids hållplats Kvarnabo station i Kvarnabo Gräfsnäs station
Byggnadsminne Sträckan mellan Humlebo banvaktstuga, Arelids hållplats och Kvarnabo station är byggnadsminne sedan den 20 augusti 2010. Frågan om byggnadsminnesförklaring av Anten-Gräfsnäs Järnväg väcktes år 1977 av Länsstyrelsen i dåvarande Älvsborgs län, Järnvägen ägdes då av staten genom SJ. Frågan om byggnadsminnesförklaring togs åter upp år 1996. År 1999 köptes merparten av järnvägsmarken av museiföreningen och Länsstyrelsen utarbetade förslag till skyddsbestämmelser, vilka remitterades i maj 1999. Då Riksantikvarieämbetet under remissomgången framförde att järnvägens kulturhistoriska betydelse behövde utredas vidare, fick Regionmuseum Västra Götaland och industrimuseet Innovatum Länsstyrelsens uppdrag att förnya en tidigare utförd utredning. Bland annat skulle Anten-Gräfsnäs Järnväg jämföras med andra smalspåriga järnvägar i Sverige.
Två rapporter lades fram i början av år 2001, vilka bekräftade att järnvägen utgjorde ett synnerligen märkligt bebyggelseområde och därför kunde förklaras som byggnadsminne. Riksantikvarieämbetet ansåg dock inte att de stränga kraven i kulturminneslagen uppfylldes, då järnvägen endast utgjorde en mindre del av den ursprungliga sträckan. Dessutom var stationerna i Anten och Gräfsnäs kraftigt förändrade.
Museiföreningen väckte åter frågan om byggnadsminnesförklaring i oktober 2008, då avseende Humlebo banvaktsstuga. Länsstyrelsen ansåg att det var ett alltför snävt avgränsat byggnadsminne, men föreslog att järnvägssträckan och de autentiska bebyggelsemiljöerna mellan Humlebo banvaktstuga och den oförändrade stationsanläggningen i Kvarnabo skulle byggnadsminnesförklaras.
Lok och vagnar
Ånglok I föreningens samlingar finns tio ånglok, allt ifrån det lilla industriloket ”Göta” till det stora snälltågsloket VGJ 31. Alla lok är inte körklara men många visas på sommartid upp i museihallen. Trafikånglok är VGJ 24 och ibland BLJ 6. På ROJ 3 och VGJ 31 pågår omfattande renoveringar med bl.a. nytillverkning av delar av ångpannorna.
AGJ 3 AGJ 3 (SJ S9p 3026 - ÖSmJ 3 - ROJ 3) byggdes av Nydqvist och Hom AB NOHAB i Trollhättan 1910, (tillv.nr 951) till Ruda Oskarshamns Järnväg (ROJ). Loket är av typ tanklok. Loket övertogs av Östra Smålands Järnväg (ÖSmJ) 1931 som ÖSmJ 3. SJ övertog loket 1940, som SJ S9p 3023. Loket såldes 1968 till AGJ, där det är avställt sedan 2002 för revision. Axelföljd = 1´C, Vikt 26,5 ton, Längd = 7,4 m, Bredd = 2,3 m, Max hastighet = 40 km/h.
AGJ 4 AGJ 4 (SJ Kp 3048 - HvSJ 4 - A WILHELM PETRI) byggdes av Motala Verkstad 1900, till Hvetlanda Sävsjö Järnväg (HvSJ). Loket är av typ tanklok. SJ övertog loket 1945, som SJ Kp 3048, det ställdes av 1958 och har varit uppställt i Nässjö hembygdspark av Sveriges Järnvägsmuseum, det deponerades 1995 till AGJ, där det är utställt i museihallen, ej körklart. Axelföljd = C, Vikt = 18,5 ton, Längd = 6,2 m, Max hastighet = 45 km/h.
AGJ 5 AGJ 5 (SJ S2p 3039 - ÖSmj 5 - ROJ 5) byggdes av Henschel & Son i Kassel (Tyskland) 1920 (tillv.nr 17869), till Ruda Oskarshamns Järnväg (ROJ). Loket är av typ tanklok. Loket övertogs 1931 av Östra Smålands Järnväg (ÖSmJ) och 1940 av SJ, som SJ S2p 3039. Loket konserverades som beredskapslok i början av 1960-talet och köptes av AGJ 1970. Loket är avställt för revision sedan 2000. Axelföljd 1'C1', Vikt = 35,0 ton, Längd = 8,5 m, Bredd = 2,5 m, Max hastighet = 60 km/h.
BLJ 6 AGJ 6 (BLJ 6) byggdes av Motala Verkstad 1915 till Byvalla - Långshyttans Järnvägar (BLJ). Loket är av typ tanklok (Np-maskin) och köptes 1966 av AGJ. Loket togs i bruk 2025 efter en längre revision. Axelföljd 1'D, Vikt = 30,0 ton, Längd = 7,4 m, Bredd = 2,4 m, Max hastighet = 40 km/h.
HBA 8 AGJ 8 (HBA 8) byggdes av Orenstein & Koppel i Berlin 1920 (tillv.nr 9199), till Hellefors Bruks AB med spårvidd 802 mm. Loket är av typ tanklok. Gåva från Billeruds AB på 1970-talet till AGJ och spårvidd ändrad till 891 mm. Loket är avställt. Axelföljd C, Vikt = 20,0 ton, Längd 5,8 m, Bredd 2,5 m.
VGJ 24 AGJ 24 (SJ B2p 3105 - VGJ 24) byggdes av NOHAB 1911 (tillv.nr 982) till Västergötland Göteborgs Järnvägar (VGJ). Loket är ett tenderlok. Loket överfördes till SJ 1948 som SJ B2p 3105 och avställdes 1950. Det såldes till AGJ 1965 och togs i trafik 2001 med en tender från VGJ 5. Axelföljd 2'C-2, Vikt 47,0 ton, Längd = 12,0 m, Bredd = 2,5 m, Max hastighet = 60 km/h.
NKLJ 24 AGJ 24 (SJ Np 3178 - NKLJ 24) byggdes av Motala Verkstad 1918 (tillv.nr 637) till NKLJ. Loket är av typ tanklok. Loket köptes 1953 av SJ och fick beteckningen SJ Np 3178, det sista smalspåriga ångloket hos SJ. Loket blev beredskapslok 1957 med placering i Skara. Det såldes 1965 till Göteborgs stad och uppställt i Västra Frölunda. Det såldes 1990 till AGJ och är avställt i förråd. Axelföljd 1'D, Vikt = 33,0 ton, Längd = 7,7 m. Max hastighet = 40 km/h.
VGJ 31 AGJ 31 (SJ B4p 3110 - VGJ 31) byggdes av Henschel & Son 1941 till VGJ. Loket är ett tenderlok. Loket flyttades 1940 till Skara som beredskapslok. Loket köptes 1965 av AGJ och ställdes av 1971 och revision pågår sedan 2010. Axelföljd 2'C-3, Vikt = 53,0 ton, Längd = 13,2 m, Bredd = 2,5 m, Max hastighet = 60 km/h.
KBJ 5 AGJ 35 (SRJ 35 - KBJ 5 Nanna) byggdes av NOHAB 1897 till Kalmar Berga Järnväg (KBJ). Loket är av typ Tanklok. Loket såldes 1917 till Stockholm Roslagens Järnväg (SRJ) med placering vid Stockholm och Uppsala Östra. Såld 1953 till Dannemora Gruvor. Köpt 1967 av Kalmar stad och skänkt 1968 till AGJ. Axelföljd 2'B, Vikt = 25,0 ton, Längd = 7,0 m,
Diesellok Anten-Gräfsnäs Järnväg har ett antal diesellok, som används för persontåg, arbetståg och som ersättning för ånglok vid hög brandrisk.
AGJ 1 HBA1 byggdes av Krupp 1957 till Västergötland–Göteborgs Järnväg (VGJ), lokomotorn är ej i trafik.
AGJ 2 HBA2 byggdes av Krupp 1957 till Västergötland–Göteborgs Järnväg (VGJ), lokomotorn är i trafik.
AGJ 4 AGJ 4 (Z4p) byggdes av Kalmar verkstad AB (KVAB), (tillv.nr 88, typ 2) 1951 till Böksholms Bruk, såld 1974 till AGJ, lokomotorn är ej i trafik. Vikt = 14,0 ton, Längd = 5,4 m, Bredd = 2,5 m, Max hastighet = 40 km/h, Motor = 160 hkr (Scania-Vabis D812). Tekniska data gäller samtliga Z4p.
AGJ 5 SJ Z4p 232 byggdes av Kalmar verkstad AB (KVAB), (tillv.nr 71, typ 1) 1950 till SJ, såld 1984 till AGJ, lokomotorn är ej i trafik.
AGJ 6 SJ Z4p 405 byggdes av Kalmar verkstad AB (KVAB), (tillv.nr 126, typ 3) 1956 till SJ, såld 1986 till AGJ, lokomotorn är i trafik.
AGJ 7 SJ Z4p 409 byggdes av Kalmar verkstad AB (KVAB), (tillv.nr 130, typ 3) 1956 till SJ, såld 1986 till AGJ, lokomotorn är i trafik.
3500 SJ TP 3500 byggdes av Maschinenbau Kiel AG (MaK) i Tyskland 1954 till SJ (Västgötabanan). Sålt 1987 till AGJ. Loket är i trafik. Vikt = 46 ton, Längd =10,7 m, Bredd = 2,5 m, Max hastighet = 80 km/t, Motor 750 hk (Mak MA301A).
3503 SJ TP 3503 byggdes av Maschinenbau Kiel AG (MaK) i Tyskland 1954 till SJ (Västgötabanan). Sålt 1987 till AGJ. Loket är ej i trafik. Tekniska data samma som 3500.
Referenser Noter
Webbkällor Bebyggelseregistret Anten-Gräfsnäs Järnväg Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 1 mars 2021. Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 1 mars 2021. Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg https://archive.is/20130502124648/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-gotaland/anten-grafsnas VGJ historia smalsparsarkivet.se Lokomotorer Z4 från Kalmar verkstad
Vidare läsning
Externa länkar
Anten – Gräfsnäs Järnväg Lista över svenska museijärnvägar
Kategori:Museijärnvägar i Sverige Kategori:Alingsås kommun Kategori:Byggnadsminnen i Västra Götalands län