Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg.

Området i östra delen av kommunen har en kraftig uppsprucken berggrund som bildar ett spricklandskap med plintliknande höjder och mellan dessa finns dalgångar. Mot kusten utvidgas dalgångarna och bildar i vissa områden slättmark. Göteborgs skärgård utgörs av kalspolade hällar. Göteborg är Sveriges mest betydande industristad. Därtill är kommunen även en betydande handels- och sjöfartsstad. Det finns också en omfattande utbildnings- och forskningssektor.

Efter att kommunen bildades 1971 minskade befolkningen kraftigt under det kommande decenniet. Därefter har trenden varit positiv. Sedan 1994 har kommunen styrts av olika vänsterkoalitioner, undantaget mandatperioden 2018-2022 när Alliansen styrde.

Administrativ historik miniatyr|stående|vänster|Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner. Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden: Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921 Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921 Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959 Brännö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1922 Donsö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959 Styrsö 4 maj 1923 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959 Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959 Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun. Landskommunerna Torslanda, Tuve, Säve och Angered samt Bergums församling ur Stora Lundby landskommun införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades 1971 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting.

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska.

Kommun eller stad Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.

Geografi Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde.

Topografi och hydrografi

Området i östra delen av kommunen har en kraftig uppsprucken berggrund som huvudsakligen består av nästan två miljarder år gamla gnejser. Den uppspruckna berggrunden bildar ett spricklandskap med plintliknande höjder och mellan dessa finns dalgångar. Inlandsisen, och senare även vågor, har eroderat bergskrönen vilka ofta består av kalt berg, ibland bevuxna med ljunghedar. Isens erosion har också gjort att dalgångarna utvidgats och mot kusten öppnas de och bildar i vissa områden slättmark. Dessa områden täcktes av is men efter isavsmältningen täcktes de istället av havet. Detta har lett till att det i dalgångarna finns kraftiga avsättningar av marina leror, exempelvis i Göta älvdal och Nordre älvs dalgång. I anslutning till Nordre älvs dalgång finns skalgrusavsättningar och i både Göta älvdal och Nordre älvs dalgång återfinns fuktängar, vilka övergår i starrdominerade kärr. I Lärjeåns dalgång finns mäktiga sediment vari ån skurit sig ner och bildar ett vackert ravinlandskap, detta i ett av kommunens bördigaste jordbruksområden. Intensivt jordbruk har lett till att den tidigare ädellövskog som fanns i dalgångarna trycktes tillbaka men har nu börjat återhämta sig.

Göteborgs skärgård utgörs av kalspolade hällar och berggrunden består bitvis av en mer basisk urbergsberggrund. Detta gör att exempelvis i Vinga skärgård, har en artrik flora som kontrast till exempelvis Galterö i södra skärgården som präglas av ljunghedar och större saltängar. Skärgården består av ett 20-tal öar. En av de större öarna är Hisingen. Öarna Göteborgs södra skärgård är Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö, Vargö och Vrångö. Öarna i Göteborgs norra skärgård ingår i Öckerö kommun.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Göteborgs kommun Hela riket

Naturskydd År 2022 fanns 16 naturreservat i Göteborgs kommun, varav fem kommunala – Delsjöområdet, Rya Skog, Sillvik, Välen och Stora Amundön och Billdals skärgård. Därtill fanns det kommunala naturvårdsområdet Hult Åsen som ansågs betydelsefullt som frilufts- och rekreationsområde. Flera naturreservat är även klassade som Natura 2000-område, däribland det 2567 hektar stora naturreservatet Vättlefjäll, Vrångöskärgården, Tråkärrsslätt, Sillvik, och Sandsjöbacka.

Administrativ indelning För befolkningsrapportering Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 27 församlingarna i Göteborgs kommun |- | valign="top" |

Angereds församling Annedals församling Askims församling Backa församling Bergsjöns församling Björkekärrs församling Domkyrkoförsamlingen i Göteborg Göteborgs Carl Johans församling Göteborgs S:t Pauli församling Haga församling Härlanda församling Högsbo församling Johannebergs församling Kortedala församling Lundby församling Masthuggs församling Nylöse församling Näsets församling Oscar Fredriks församling Styrsö församling Torslanda-Björlanda församling Tuve-Säve församling Tynnereds församling Vasa församling Västra Frölunda församling Älvsborgs församling Örgryte församling

mini|Distrikt inom Göteborgs kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt:

{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 36 distrikten i Göteborgs kommun |- | valign="top" |

Angered Annedal Askim Backa Bergsjön Bergum Biskopsgården Björkekärr Björlanda Brunnsbo Brämaregården Bäckebol Gunnared Göteborgs domkyrkodistrikt Göteborgs Karl Johan Göteborgs Oscar Fredrik Göteborgs Sankt Pauli Göteborgs Vasa Haga Härlanda Högsbo Johanneberg Kortedala Lundby Masthugget Nylöse Näset Rödbo Styrsö Säve Torslanda Tuve Tynnered Västra Frölunda Älvsborg Örgryte

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, stadsområden, mellanområden, primärområden och basområden miniatyr|Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden under åren 2011–2020. Kommunen indelades under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 i tio stadsdelsnämndsområden, som i sin tur består av 96 primärområden.

Stadsdelsnämndsområdena var följande: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Hisingen Västra Göteborg Örgryte-Härlanda Östra Göteborg

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 , s. 10 Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Ett antal primärområden bildar Mellanområden, vilka anpassats för stadsdelsnämndernas verksamheter. De finns upprättade, dels enligt den gamla stadsdelsnämndsorganisationen för åren 2017–2020, och dels enligt den nya organisationen från och med 2021. Den äldre indelningen kommer inte att uppdateras med statistik efter 2020.

I samband med avvecklingen av stadsdelsnämnderna vid årsskiftet 2020/2021 infördes fyra stadsområden (SO), som huvudsakligen är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämndsområdena, med undantag för en justering av industriområdet mellan Säveån och E20, som tidigare tillhörde stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.

+ De nya stadsområdena och motsvarande stadsdelsnämnder Stadsområde med nummer (SO) Stadsdelsnämnder (SDN) 1 Nordost Angered och Östra Göteborg* 2 Centrum Centrum, Majorna–Linné och Örgryte–Härlanda* 3 Sydväst Askim–Frölunda–Högsbo och Västra Göteborg 4 Hisingen Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen *Industriområdet mellan Säveån och E20, tillhörde tidigare stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.

Stadsområdena används för att dela upp statistik liksom för att dela upp socialtjänster i fyra socialförvaltningar, en för varje stadsområde.

Tätorter Göteborg (del av), 457 927 Nordöstra Göteborg, 45 106 Torslanda, 23 088 Billdal (del av), 4 440 Olofstorp, 3 746 Donsö, 1 446 Nolvik, 1 373 Styrsö, 1 324 Angered, 1 062 Brännö, 918 Säve, 759 Helgered, 633 Tumlehed, 623 Asperö, 398 Stenared (del av), 393 Vrångö, 351 Gundal och Högås (del av), 109

Styre och politik Styre