Kvillinge socken i Östergötland ingick i Bråbo härad, ingår sedan 1971 i Norrköpings kommun och motsvarar från 2016 Kvillinge distrikt.

Socknens areal är 128,51 kvadratkilometer, varav 119,53 land. År 2000 fanns här 7 716 invånare. Tätorterna Herstadberg, Åby och Jursla, småorterna Loddby och Hultsbruk samt kyrkbyn Kvillinge med sockenkyrkan Kvillinge kyrka ligger i denna socken.

Administrativ historik Kvillinge socken har medeltida ursprung. Ur socknen utbröts 1655 Simonstorps socken.

År 1942 överfördes del av utjorden Skälstad Nr. 1 från Östra Eneby socken till Kvillinge.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kvillinge församling och för de borgerliga frågorna till Kvillinge landskommun. Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Norrköpings kommun. Församlingen uppgick 2010 i Kolmårdens församling.

Den 1 januari 1964 överfördes ett obebott område omfattande en areal av 4,02 kvadratkilometer från Kvillinge socken till Simonstorps socken.SCB Folkräkningen 1965 del 1 sida 227 i pdf:en anm. till Östergötlands län not 10

1 januari 2016 inrättades distriktet Kvillinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Bråbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Östanstångs kompani och Andra livgrenadjärregementet, Livkompanit,

Geografi Kvillinge socken ligger norr om Norrköping, nordväst om Bråviken med Kolmården i dess norra del. Socknen är slättbygd i söder och skogsbygd i norr.Nationalencyklopedin Kulturhistoriskt intressanta byggnader

Bild Benämning Byggår Arkitekt Position/Koordinater Beskrivning 50px Björnsnäs herrgård 1848 Isak Gustaf Clason Vitputsad tvåvånings stenbyggnad i karolinsk stil. Valmat säteritak av tegel med två torneller. Park av Rudolf Abelin Björnvikens säteri Om och tillbyggd 1924. Ursprungligen en flygel till den huvudbyggnad som brändes ned av ryssarna 1719 Eriksberg 1700-talet Huvudbyggnad i två våningar i korsvirke och trä. Två flyglar, den ena från 1700-talet, den andra från tidigt 1800-tal. I väster finns en tillbyggnad uppförd åt änkedrottning Sofia av Nassau Hammaren 1900 Karl Flodin (arkitekt) och John Franzén Fredgastiftelsens sommarvilla; typisk grosshandlarvilla med dominerande utsiktstorn, balkonger och snickeridetaljer Hotell Stenkullen 1862 Adolf W. Edelsvärd f.d. sommarvilla uppförd av fabrikör Erik Swartz, tillbyggd och restaurerad 1910 50px Hults bruk 1785 Isak Gustaf Clason (herrgården) Välbevarad bruksmiljö med herrgård, disponentbostad, , bruksgata, yxpressverkstad m.m. Jakobsdal 1850-1900 ca Sommarhus från senare delen av 1800-talet samt ett lusthus 50px Krusenhof 1913-1914 Ivar Tengbom Huvudbyggnad uppförd 1914 av Otto Printzsköld, i en stil inspirerad av barock och rokoko. Intill finns Gula Villan från 1913. Trädgårdspaviljong med målningar av Filip Månsson. Parken omkring skapades ursprungligen av Rudolf Abelin. Lida gård 1775 Timmerbyggnad från 1775 med brant mansardtak. Envåningsflyglar i rött timmer. Ursprungligen fanns en engelsk park med dammar 50px Skoga 1891 Agi Lindegren Politikern Carl Swartz uppförde denna villa i fornnordisk/nationalromantisk stil med fasader i korsvirke och fjällpanel. Huset har altaner, burspråk och dekorativa takkupor. Byggnadsminne sedan 1991. Stens f.d. skola 1889 Envånings skolbyggnad uppförd i slaggsten. I bruk till 1940. Numera i privat ägo. Sätra gårds ladugård Uppförd i sten med vitputsad fasad med tegelinramningar i rött. Åttkantig rundlada i rött timmer 50px Torshag 1845 Fyra bostadskaserner för arbetare från 1845, ett magasin av 1700-talstyp samt tjänstemannavillor. Renoverade och ombyggda 1976 Villa Fridhem 1906-1910 Ferdinand Boberg Före detta sommarhus åt Prins Carl och familj 50px Åby f.d. gästgivaregård och krogstuga 1700-talet och senare Tidstypisk krogstuga i två våningar som uppfördes under 1700-talets andra halva. På övervåningen finns tapetfragment bevarade. Dessutom finns själva gästgivargården, en drängstuga och en tvättstuga kvar. Stall, vagnslider och magasin har rivits. Åby Folkets Hus 1922 Tidstypiskt folkrörelsehus i två våningar med samlingssal och bostadsdel. Fasadens sidiplattor har tillkommit senare.

Fornlämningar miniatyr|upright|Östergötlands runinskrifter 47 Kända från socknen är en stenåldersboplats vid Hult, gravrösen, hällristning och talrika skålgropar från bronsåldern samt tolv gravfält och fem fornborgar från järnåldern. Fem runristningar är upptecknade.

Namnet Namnet (1346 Quillinge) kommer troligen från gården Kvillinge. Förleden är kvill, '(plats för) sammanflöde av vattendrag' syftande på ett bäckmöte sydväst om kyrkan. Efterleden är inge, 'inbyggarnas boplats'''. Personer från bygden Här föddes skalden Carl Fredric Dahlgren 1791 och fotbollstränaren Georg "Åby" Ericson.

Se även Kvillinge församling Lista över fasta fornminnen i Norrköpings kommun (Kvillinge)

Referenser

Fotnoter

Vidare läsning Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 9 Hermes 1952 libris

Externa länkar

Kategori:Indelningar i Norrköpings kommun Kategori:Socknar i Bråbo härad