Fläcksprötat timjanfjädermott (Merrifieldia tridactyla) är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Den ingår i släktet Merrifieldia och familjen fjädermott. På finlandssvenska kallas arten i stället ojämnsprötat timjanfjädermott, vilket på svensk svenska betecknar en helt annan art (Merrifieldia leucodactyla).
Beskrivning Som nästan alla fjädermott har det fläcksprötade timjanfjädermottet vingarna uppdelade i fransade flikar, som påminner om fjädrar. Hos denna art har framvingarna två ljusgrå till blekgula flikar med utströdda, ljusbruna fjäll. Bakvingarna har tre bruna flikar med mörkare fransar. Vingbredden är 18 till 23 mm. Arten är till förväxling lik den närbesläktade arten linjesprötat timjanfjädermott, Merrifieldia leucodactyla, och kan endast skiljas från denna genom en mikroskopisk undersökning av antennerna eller könsdelarna. Larven är bred, ljusgrön och kraftigt vithårig med ljusbrunt huvud och en bred, mörk ryggstrimma. Puppan är 8 till 8,5 mm lång, ljusgrön med mörkare vinganlag och ryggstrimma samt gröna andningshål.
Ekologi Arten förekommer i jordbruksområden, på torra ängar, åsar, alvarmark, även vegetationsfattig och stenig sådan, buskageområden, stränder och ruderat. Arten är nattaktiv och flyger från mitten av juni till juli månad ut. Den är oligolektisk, specialiserad på timjanarter som backtimjan och stortimjan. Även larven lever av timjan, där den förtär blomhuvuden och frön. Dess förpuppning sker också på timjanarter.
Utbredning Det fläcksprötade timjanfjädermottet finns från södra Irland, Storbritannien och Iberiska halvön i väster, österut över större delen av Europa till Ryssland. Arten undviker dock Medelhavsöarna.
I Sverige förekommer det fläcksprötade timjanfjädermottet från Skåne till Västergötland och Uppland inklusive Öland och Gotland, men med undantag av Halland, Bohuslän, Dalsland och Närke. Under de första två decennierna av 2000-talet har arten minskat kraftigt i väster och finns nu (2025) främst i de västra delarna av det svenska utbredningsområdet. Enligt svenska artdatabanken är arten nära hotad (NT) i landet.
Populationen i Finland är liten men mycket spridd. Arten förekommer framför allt i Norra Savolax och Norra Österbotten, men ett större antal fynd har även gjorts i Nyland. Enstaka ìndivider har också påträffats i Egentliga Finland, Mellersta Österbotten och Kajanaland. Arten är starkt hotad (EN) i Finland.
Hot Främsta orsaken till tillbakagången, åtminstone i Sverige, är att backtimjan, som är en viktig värdväxt, har gått tillbaka på grund av minskat bete. Detta har i sin tur, tillsammans med ökat kvävenedfall, medfört till igenväxning som missgynnat timjanväxtligheten. Även habitatförlust till följd av byggnation har biddragit till artens minskning.
Källor
Externa länkar
Kategori:Fjädermott Kategori:Fjärilar i palearktiska regionen