miniatyr|200px|Linje 1 på Södergatan 1913miniatyr|200px|Linje 4 mot Fridhem och Möllevången på Bergsgatan 1913miniatyr|200px|Linje 3, ringlinjen, på Föreningsgatan 1913 miniatyr|200px|Hjälplinjen och linje X1 på Fersens väg i samband med Baltiska utställningen 1914miniatyr|200px|Linje X1 mot Baltiska utställningen på Fersens väg 1914miniatyr|200px|Linje 1 på Lundavägen 1916miniatyr|200px|Linje 2 mot hamnen på Gustav Adolfs torg, hållplats för linje 1, 2 och 4, 1923miniatyr|200px|Linje 1 mot Lundavägen på Triangeln, 1927 thumb|Linje 4, 1973 Malmö stads spårvägar (MSS) var ett kommunalt verk i Malmö som grundades 1905 och bedrev lokaltrafik med spårvagnar och bussar. Det namnändrades 1971 till Malmö Lokaltrafik (ML). Verksamheten hade sitt ursprung i det 1887 grundade Malmö Spårvägs AB.

I Malmö fanns hästspårväg från 1887 till 1907 och elektrisk spårväg från 1906 till Högertrafikomläggningen 1967, samt fram till 1973 på Limhamnslinjen.

Ett nytt spårvägsnät, med planerad trafikstart 2021, har diskuterats. För detta ämne, se nedan samt Malmös stadsbussar.

Historik HästspårvägenPeriod1887-1907SpårviddNormalspår, 1435 mmAntal spårEnkelspår

ElspårvägenPeriod1906-1973SpårviddNormalspår, 1435 mmAntal spårDubbelspårFordonsfärgUpptill VitNertillGrön

Spårvägstrafiken i Malmö, som ursprungligen bedrevs med hästspårvagnar, invigdes den 27 augusti 1887 och öppnades dagen därpå för allmänheten. Trafiken ombesörjdes av det privatägda Malmö Spårvägs AB, under ledning av major Carl Magnus Frick, och efterhand utbyggdes linjenätet flera gånger. Frick lyckades dock ej förverkliga planerna på spårvägstrafik västerut och år 1898 bildades därför Malmö Omnibus AB, vilket leddes av grosshandlaren Andreas Riis och bedrev hästomnibustrafik från Stortorget till Fridhem.

År 1901 invigdes emellertid Malmö stads elektricitetsverk, och omedelbart började Malmö stad under ledning av vice häradshövding Per Bendz att driva frågan om kommunalisering av spårvägstrafiken och införande av elektrisk drift. Förhandlingarna med spårvägsbolaget blev dock mycket segslitna eftersom man från bolagets sida inte var intresserade av att släppa ifrån sig den lönsamma trafiken. Detta ledde fram till att Malmö stad hotade med att starta ett eget linjenät med elektrisk drift på andra gator än de som trafikerades av hästspårvägen. Efter att ha ställts inför detta hot gav Frick upp och man enades om ett kommunalt övertagande den 1 januari 1905.

År 1904 bildades Malmö stads spårvägsstyrelse i syfte att planera övergången till kommunal drift. Den 1 januari 1905 bildades så Malmö stads spårvägar (MSS) och kort efter övertagandet beslutades om elektrifiering och utbyggnad, vilket verkställdes 1906-1907, och hästspårvagnarna ersattes därigenom av gröna motor- och släpvagnar. En ny vagnhall med tillhörande verkstad och kontorsbyggnad hade uppförts i kvarteret Spårvägen efter ritningar av stadsarkitekt Salomon Sörensen. Under perioden fram till år 1937 genomfördes en rad utbyggnader av spårvägsnätet, men 1929 började MSS att även bedriva trafik med bussar. I början skedde detta i stadens utkanter, där spårvägstrafik saknades, men redan 1936 ersattes en av spårvägslinjerna av busstrafik. Efter hand kom detta öde att drabba även de övriga spårvägslinjerna och i samband med högertrafikomläggningen år 1967 infördes ett helt nytt linjenät där all trafik, med undantag för linje 4 till Limhamn/Sibbarp, bedrevs med bussar. År 1973 nedlades även denna linje och därigenom upphörde Malmö att vara spårvägsstad. År 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML). I samband med Malmö Lokaltrafiks 100-årsjubileum 1987 invigdes en museispårvägslinje vid Tekniska museet och Malmöhus slott, se vidare Museispårvägen, Malmö.

Nedan följer en detaljerad redogörelse för spårvägslinjenätets utveckling. Denna historik bygger på en genomgång av ett stort antal samtida källor och avviker därigenom på flera punkter ifrån den historik som finns i standardverket i ämnet, Börje Carléns Spårvägen i Malmö (1972, andra uppl. 1978). Beträffande gatunamnen används de som gällde vid aktuell tidpunkt, dock har i förekommande fall även nuvarande namn angetts.

Röd linje 1905-01-01 Trafiken kommunaliserades och övertogs från Malmö Spårvägs AB. 1906-05-09 Trafiken vid Föreningsgatans utmynning i Södra Förstadsgatan inställd för nedläggning av växelspår med mera. 1906-05-13 Åter trafik i Södra Förstadsgatan förbi Föreningsgatan. 1906-05-21 Trafiken bruten vid Göran Olsgatan på grund av spårläggning i Bruksgatan. Trafiken på sträckan Östervärn – Östergatan kunde upprätthållas genom att spårläggningen i Föreningsgatan avslutats. 1906-06-02 Åter trafik förbi Göran Olsgatan. 1906-07-02 Trafiken över Davidshallsbron inställd på grund av ombyggnad. 1906-07-30 Åter trafik över Davidshallsbron. 1906-10-01 Linjen omlagd: ÖSTERVÄRN - som förut - Östergatan - Bruksgatan - Norra Vallgatan - Frans Suellsgatan - Stortorget (västra och södra sidan) - Södergatan - som förut - SÖDERVÄRN. 1906-11-01 Trafik på dubbelspår på hela sträckan ÖSTERVÄRN (Fredsgatan) - SÖDERVÄRN. 1907-02-02 De sista hästspårvagnarna togs ur trafik och ersattes av linje 1 (röd).

Blå linje 1905-01-01 Trafiken kommunaliserades och övertogs från Malmö Spårvägs AB. 1905-02-01 Linjen förlängd i befintliga spår trafikerade av röd linje: HAMNEN - som förut - Stortorget - som förut - SÖDERVÄRN. 1906-07-10 Trafiken över Mälarbron inställd p.g.a. spårläggning i Norra Vallgatan. 1906-07-17 Åter trafik över Mälarbron. 1906-10-01 Linjen nedlagd p.g.a. ombyggnad av Mälarbron och ersattes sedermera av linje 2 (blå).

Linje 1 (röd) 1907-02-03 Övergången till elektrisk drift fullföljdes: LUNDAVÄGEN (Fredsgatan) - Lundavägen - Värnhem- Östra Förstadsgatan - Östra Tullgatan - Drottningtorget - Östergatan - Bruksgatan - Norra Vallgatan - Frans Suellsgatan - Stortorget (längs västra och södra sidorna) - Södergatan - Gustaf Adolfs torg - Södra Tullgatan - Södra Förstadsgatan - Spårvägsgatan - SÖDERVÄRN (Södervärns järnvägsstation) och en enkelspårig slinga i Bangatan - Ahlmansgatan - Södervärnsgatan - Spårvägsgatan runt kvarteret Gabriel åter till Södervärn. 1907-09-17 Förlängning med dubbelspår: LUNDAVÄGEN (Norra Bulltoftavägen) - Lundavägen - som förut - SÖDERVÄRN. 1914-06-22 Avkortad p.g.a. byggandet av viadukten över Lundavägen: LUNDAVÄGEN (Fredsgatan) - Lundavägen - som förut - SÖDERVÄRN. 1914-10-26 Trafik återupptagen: LUNDAVÄGEN (Norra Bulltoftavägen) - Lundavägen - som förut - SÖDERVÄRN. 1915-08-28 Förlängning med enkelspår: LUNDAVÄGEN - som förut - Spårvägsgatan - Lönngatan - SOFIELUND (Lantmannagatan). Inkorporeringen av Västra Skrävlinge kommun med Sofielunds municipalsamhälle hade genomförts 1911-01-01. Slingan runt kvarteret Gabriel behölls men användes normalt ej. 1915-09-01 Den röda färgbeteckningen slopades. 1916-03-xx Ett mötesspår anordnades i Lönngatan. 1924-xx-xx Spåromläggning vid Värnhem i samband med Värnhemsplatsens (nuv. Värnhemstorget) tillkomst. 1924-02-01 Linjeändring: LUNDAVÄGEN - som förut - Vänersbron (nuv. Petribron) - Centralplan - Mälarbron - som förut - SÖDERVÄRN. 1928-xx-xx Dubbelspår anlades i Spårvägsgatan och Lönngatan från Södervärn fram till Rolfsgatan. 1928-12-01 Linjen ändrad: LUNDAVÄGEN - som förut - Södergatan - Stora Nygatan - Studentgatan - Amiralsgatan - Bergsgatan - Södra Förstadsgatan - som förut - SOFIELUND. Större delen av den nya sträckan övertogs från den samtidigt nedlagda linje 5. Nytt dubbelspår hade anlagts i Bergsgatan på sträckan Möllevångsgatan – Södervärnstorget (nuv. Södra Fisktorget). 1929-06-01 Förlängning med enkelspår till Rosengårdsstaden: LUNDAVÄGEN - som förut - Lönngatan - SOFIELUND (Lantmannagatan) - Lönngatan - ROSENGÅRDSSTADEN (Botildenborgsvägen). Varannan tur vände vid SOFIELUND. 1930-09-15 Förlängning med enkelspår: LUNDAVÄGEN (Dalhemsgatan) - Lundavägen - som förut - SOFIELUND/ROSENGÅRDSSTADEN. 1935-xx-xx Dubbelspår anlades i Lönngatan fram till Lantmannagatan. 1936-xx-xx Dubbelspår anlades i Lönngatan fram till viadukten vid Malmö-Kontinentens järnväg (MKontJ). 1937-09-08 Förlängning med enkelspår: LUNDAVÄGEN - som förut - SOFIELUND - som förut - Jägersrovägen - ROSENGÅRDSSTADEN (Kastanjeplatsen). Varannan tur vände fortfarande vid SOFIELUND. 1940 (omkr.) Destinationsskylten SOFIELUND ändrad till LANTMANNAGATAN. 1946-10-01 Linjen ändrad: LUNDAVÄGEN - som förut - ROSENGÅRDSSTADEN (samtliga ordinarie turer kördes till Kastanjeplatsen). I samband med tävlingar på Jägersro travbana insattes extratrafik med buss dit från Kastanjeplatsen. 1950-07-04 Trafik öppnad på dubbelspår ut till Kastanjeplatsen där även en vändslinga utlagts. 1957-xx-xx Ett uppställningsspår för släpvagnar anordnades vid Kastanjeplatsen. 1957-05-02 Linjen avkortad och ändrad: GUSTAV ADOLFS TORG - Stora Nygatan - som förut - ROSENGÅRDSSTADEN. Vid infart till Gustav Adolfs torg körde vagnarna motsols i slinga fram till hållplatsen vid torgets östsida. Samtidigt ersattes de äldre vagnarna med typ H. Nattrafiken med spårvagn indrogs och ersattes med busslinje N1. 1959-xx-xx I samband med breddning av Lönngatan öster om Lantmannagatan utflyttades spåren från egen banvall till gatans mitt. Ytterligare ett uppställningsspår anordnades vid Kastanjeplatsen. 1961 (omkr.) Spårslingan runt kvarteret Gabriel slopades. 1962-xx-xx Efter Wessels utflyttning från Södergatan till Jägersro bedrevs extratrafik med buss från Kastanjeplatsen till varuhuset (ej i spårvägens regi). 1967-09-03 Nedlagd och helt ersatt med busslinje 30.

Linje 2 (blå) 1907-04-25 Trafik med elektrisk drift öppnades: HAMNEN (Varmbadhuset, enkelspårig slinga i Östra Kajgatan - Kristianiagatan - Ångfärjestationen - Hans Michelsensgatan) - Östra Kajgatan (nuv. Skeppsbron) - Norra Vallgatan - Frans Suellsgatan - Stortorget (västra och södra sidorna) - Södergatan - Gustaf Adolfs torg - Södra Tullgatan - Södra Förstadsgatan - Spårvägsgatan - SÖDERVÄRN (Södervärns järnvägsstation) och en enkelspårig slinga).i Bangatan - Ahlmansgatan - Södervärnsgatan - Spårvägsgatan runt kvarteret Gabriel åter till Södervärn (i övrigt var linjen dubbelspårig). 1907-09-17 Ändring och förlängning med dubbelspår: HAMNEN - som förut - Södra Förstadsgatan - Hindbyvägen (nuv. Ystadvägen) - YSTADSVÄGEN (korsningen med Malmö-Trelleborgs järnväg (MTJ). Vid YSTADSVÄGEN anordnades ett triangelspår. 1915-09-01 Den blå färgbeteckningen slopades. 1936-05-28 Nedlagd och ersatt med busslinjerna 15 och 19 vilka förlängdes (spåren i Södra Förstadsgatan norr om Södervärnstorget och i Skeppsbron blev snabbt upprivna, medan spåren söder om Spårvägsgatan behölls). 1939-09-07 Trafik återupptagen p.g.a. drivmedelsbrist (nu även nattrafik): CENTRALSTATIONEN (Centralplan) - Norra Vallgatan - som förut - Södergatan - Stora Nygatan - Studentgatan - Amiralsgatan - Bergsgatan - Södra Förstadsgatan - Dalaplan - Ystadvägen - YSTADSVÄGEN (korsningen med Trelleborgsbanan). 1939-11-28 Nedlagd med undantag för nattrafiken samt under julhelgen. I övrigt busstrafik på linjerna 15 och 19. 1940-06-27 Trafik återupptagen i full utsträckning. 1940-10-26 Slutgiltigt nedlagd och ersatt med busstrafik på linjerna 15 och 19 (under beredskapsåren med gengasdrift).

Anmärkning

Linje 3 (Ringlinjen, vit) thumb|280px|Ringlinien (museivarianten). Vagn 100 byggdes 1906 av Kockums och tjänade bl.a. som redskapsvagn fram till april 1973.Elspårvägen i Malmö 100 år , Malmö Stads Spårvägar, museiförening. Läst 14 mars 2021. 1906-12-20 Öppnad som första linje med elektrisk drift med trafik i båda riktningarna på dubbelspår: Värnhem - Föreningsgatan - Södra Förstadsgatan - Södra Tullgatan - Gustaf Adolfs torg (östra sidan) - Södergatan - Stortorget (södra och västra sidorna) - Frans Suellsgatan - Norra Vallgatan - Bruksgatan - Östergatan -Östra Tullgatan - Östra Förstadsgatan - Värnhem. Stickspår i Industrigatan (f.d. Grafgatan, Industrivägen) och Celsiusgatan (f.d. Hartzgatan) ledde fram till vagnhallen i kvarteret Spårvägen.