Storstockholms Lokaltrafik (SL) är ett aktiebolag som ägs av Region Stockholm. Före 2012 fungerade SL som trafikhuvudman för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län samt för vissa pendelbåtslinjer på Saltsjön och Mälaren. Från och med 2027 kommer SL åter börja köra delar av sin kollektivtrafik i egen regi då upphandlingsmodellen LOU inte fungerat då det skapat avbrutna och uppsagda avtal som inte följs av privata trafikutövare.
År 2012 tog Region Stockholms trafiknämnd och trafikförvaltning över ansvaret för kollektivtrafiken och blev då den officiella regionala kollektivtrafikmyndigheten. I dag är SL framför allt ett varumärke som olika entreprenörer använder när de kör kollektivtrafik på uppdrag av trafikförvaltningen. Det formella aktiebolaget AB Storstockholms Lokaltrafik finns dock kvar och förvaltar vissa avtal och tillgångar.
Trafikförvaltningen driver också Stockholms Spårvägsmuseum, Färdtjänsten och Waxholmsbolaget.
Företaget har organisationsnummer 556013-0683 och registrerades i bolagsregistret år 1916 med namnet AB Stockholms Spårvägar, och var fram till årsskiftet 1966/67, då det nuvarande namnet antogs, helägt av Stockholms stad. Från den 1 januari 1967 ändrades namnet till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget är numera helägt av Region Stockholm. SL hade en egen musikkår 1906-2001 under namnet Stockholms Spårvägsmäns Musikkår samt militär verksamhet tillsammans med Livgardet genom Driftvärnet.
Historia
AB Stockholms Spårvägar (1915–1966)
År 1916 bildades det kommunala AB Stockholms Spårvägar (SS) för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm. Bolaget övertog flera privata och kommunala spårvagnslinjer. (Observera att dagens AB Stockholms Spårvägar – som kör Lidingöbanan och Spårväg City – är ett helt annat bolag, grundat 1989.)
AB Storstockholms Lokaltrafik (1967 och framåt) miniatyr|Äldre busskylt vid Solna Business Park. Designen användes fram till införandet av SL:s nya visuella profil år 2016.“SL får ny karta och symboler”, *SVT Nyheter* (2015)
miniatyr|Bärbar biljettmaskin för det förra biljettsystemet SL Access, som lades ned år 2023. miniatyr|Äldre typ av biljettstolpe på Tvärbanan. Hörjelöverenskommelsen (uppkallad efter Nils Hörjel, då statssekreterare i kommunikationsdepartementet) innebar att all lokaltrafik i Stockholms län skulle samlas under ett länsbolag. Fram till dess hade trafiken drivits av SJ samt olika privata och kommunala bolag. Eftersom Stockholms stad ännu inte ingick i Stockholms läns landsting, lades länsbolaget först i Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL). Därefter överfördes det till Stockholms läns landsting.
SL-modellen blev snart en förebild för länstrafikbolag i andra län, där de dock ofta ägdes gemensamt av landsting och kommuner. Den 1 januari 1967 övertog SL även ansvaret för lokal persontrafik på järnväg i länet, medan Statens Järnvägar (SJ) fortsatte köra trafiken på uppdrag av SL. Övriga linjer utanför det ursprungliga Stockholms Spårvägar (SS) drevs tills vidare på entreprenad.
Den första trafik som helt införlivades i SL (istället för SS, som skötte den innan) och kördes i egen regi var busslinjen till Kvarnholmen i Nacka. Denna linje ersattes 1968 av en förlängning av en befintlig busslinje. Året därpå, 1969, övertog SL SJ:s tre billinjegrupper:
500-linjerna: Solna, Upplands-Bro, Sigtuna och Upplands Väsby 600-linjerna: Danderyd och Täby 700-linjerna: Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Botkyrka och Salem
Övertagandet skedde successivt och anpassades efter olika juridiska förutsättningar. I vissa fall övertog SL hela företag, som ibland drevs vidare som dotterbolag innan de fusionerades med SL. I andra fall togs trafiken över direkt.
Målet var att SL i princip skulle driva all trafik i egen regi med egna fordon och personal. Pendeltågstrafiken var ett undantag, eftersom SJ vid den tiden förvaltade järnvägsspåren och hade ensamrätt på trafiken.
I början av 1970-talet hade SL på olika sätt övertagit alla tidigare trafikföretag i Stockholms län. När SJ, som drev Roslagsbanan på SL:s uppdrag, ville lägga ned banan 1972, köpte landstinget bansträckan söder om Rimbo. Man övertog då både infrastruktur och fordon och lade driften i ett nytt dotterbolag: Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan (RB).
I slutet av 1980-talet, efter att Leif Axén tillträtt som vd, ändrade SL inriktning. Det blev inte längre självklart att all trafik skulle drivas i egen regi. De trafikoperativa enheterna och förvaltningen av infrastrukturen ombildades till dotterbolag, bland annat SL Buss AB, SL Tunnelbanan AB, SL Tåg AB, SL Specialbuss AB, SL Bansystem AB och SL Fastigheter AB (de två sistnämnda slogs senare ihop till SL Infrateknik AB).
Huvudbolaget SL fick framöver rollen som beställare med uppgift att upphandla trafik. Dotterbolagen skulle därmed köra den upphandlade trafiken. Från och med december 1998 såldes flera av dessa dotterbolag helt eller delvis till externa aktörer.
År 1993 genomfördes den första anbudsupphandlingen av SL-trafiken, vilket ledde till att Swebus tog över vissa trafikområden. Sedan dess har upphandlingar genomförts nästan årligen.
År 1995, med verkan från 2000, köpte SL delvis ut sig ur avtalet med staten om pendeltågstrafiken. Det påverkade dock inte SL:s betalningsansvar fram till 2011 för investeringar i länets järnvägsanläggningar och tåg som staten gjort sedan mitten av 1950-talet. En mindre del av dessa pengar avsåg tåginköp. Trafiken körs i dag av en upphandlad entreprenör. År 2000 upprättades även Driftledningscentralen (DLC) för att samordna felhantering i infrastrukturen och andra kritiska system.
Infrastruktur Till skillnad från andra regionala kollektivtrafikmyndigheter har Region Stockholm en synnerligen omfattande egen infrastruktur. Regionen är spårinnehavare och infrastrukturförvaltare på tunnelbanan, Lidingöbanan, Nockebybanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Spårväg City och Tvärbanan. Regionen äger vidare en mängd fastigheter som är nödvändiga för driften samt kommunikationsradiosystemen för trafikledningen.
Infrastrukturen har en larm- och övervakningscentral kallad Driftledningscentralen (DLC).
Depåer Pendeltågen och andra järnvägar Brodepån Mörby verkstäder Neglingedepån Södertäljedepån Vallentunadepån Älvsjödepån
Spårväg Alkärrshallen Brommadepån (hålls på att rivas) AGA-depån Ulvsundadepån
Tunnelbanan Hammarbydepån Högdalsdepån Norsborgsdepån Nybodadepån (även bussdepå) Rissnedepån Vällingbydepån
Fordon SL äger eller leasar spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. Däremot ägs alla bussar av bolagen som kör för SL. Entreprenörerna ansvarar för inköp och beställning av bussarna.
SL-trafiken rullar omkring 2 400 bussar (2025). Flera olika entreprenörer äger bussarna själva, medan SL ställer spårfordon (tunnelbane- och pendeltåg) till förfogande.
Vanligaste bussmodellen: MAN Lion's City som körs i flera olika kommuner i länet. Inom SL:s trafik finns både elbussar och biodieselbussar från MAN Lion's City. Övriga förekommande modeller: Setra TopClass 531DT, VDL Citea, Scania ( citywide), Volvo (8900, 9700 DD m.fl.), samt elbussar som Mercedes-Benz eSprinter, BYD, Solaris Urbino IV.
Bussarna ägs av entreprenörerna (t.ex. Keolis, Nobina, Transdev och VR), medan tunneltåg, pendeltåg och lokaltåg leasas eller ägs av SL.
Genom årens lopp har SL varit leasetagare till ett antal motorvagnståg i X10-generationen, som använts av Statens Järnvägar (SJ) i andra delar av Sverige (bl.a. Västmanland). SL inköpte även ett antal Regina-motorvagnar, som dock aldrig använts i SL-trafiken och därför överlåtits till andra trafikhuvudmän.
Flera av SL:s entreprenader har även jour- och trafikledningspersonal i yttre tjänst som kör olika fordon. Dessa fordon får ibland köra med blåljusutrustning. +Bussmodeller i SL-trafikenFordonTypDrivmedelTrafikområdeScania CitywideNormalbussBoggibussLedbussBiodieselE36 E32 E31Scania Citywide SuburbanBoggibussBiodieselE45HNSetra S 531 DTDubbeldäckareBiodieselE36VDL Citea LLENormalbussBiodieselE31MAN Lion's CityKortbussNormalbussBoggibussLedbussElBiodieselBiogasAllaMAN Lion's Intercity LENormalbussBoggibussBiodieselE37 E36BYD K11NormalbussLedbussElE35 E38Volvo 9700 DDDubbeldäckareBiodieselE35 E38Volvo 8900NormalbussBoggibussBiodieselAllaVolvo 8700BoggibussBiodieselE35Solaris Urbino IV (E15LE)BoggibussElE36E45HN E45TMercedes-Benz Citaro C2LedbussBiodieselE32Mercedes-Benz Citaro KKortbussBiodieselNärtrafikenMercedes-Benz Sprinter/eSprinterMidibussElBiodieselNärtrafiken
Bilder av SL:s fordon
Områden SL är varumärket för den regionstyrda persontrafiken i hela länet. Utöver det kör pendeltåg till Bålsta, Knivsta och Uppsala i Uppsala län samt Gnesta i Södermanlands län. Regionen samarbetar även med externa aktörer som Vy Flygbussarna som får köra på många av SL:s hållplatser bland annat Liljeholmen och Brommaplan. SL, Sörmlandstrafiken och UL har ett samarbete för trafiken i Gnesta och Uppsala där SL:s biljetter är giltiga i vissa delar av respektive tätort.
SL:s områden är uppdelade i olika avtalsområden som förhandlas i offentliga upphandlingar. De största avtalsområdena är tunnelbanetrafiken, pendeltågen och innerstadsbussarna.
Entreprenörer Trafikförvaltningen upphandlar trafik av entreprenörer. Samtliga SL-fordon är markerade med vilken entreprenör som utför tjänsten. Avtalen delas in i numrering EXX där E:et står för entreprenad och sifforna avtalsnumret. Sedan nya bussavtalen finns även bokstavering i vissa avtal exempelvis för busstrafiken i Haninge där HN står för Handen-Nynäshamn. Följande entreprenörer utför trafiken på uppdrag av SL i deras trafikområden: miniatyr|En Transdev-markering på en VDL Citea vid Upplands Väsby Station.
Busstrafiken VR Sverige: Ekerö (E32), Tyresö (E45T) och ersättning för Saltsjöbanan. Nobina: Huddinge/Botkyrka/Söderort (E37), Järfälla, Nykvarn, Södertälje, Nacka/Värmdö (E36). Handen/Nynäshamn (E45HN) Transdev: Norrort (E35), Norrtälje (E38) och Sigtuna/Upplands Väsby (E31). Keolis: Innerstaden-Lidingö (E22 (E46 f.o.m. december 2026)), Solna, Sollentuna, Bromma, Sundbyberg (E42). Bergkvara: Närtrafiken (E53/E54) VR Sverige tar över avtalsområden Södertälje, Nykvarn, Upplands-Bro och Järfälla från Nobina i augusti 2026. Keolis fortsätter köra bussar på Lidingö och i innerstaden med start december 2026, då med en helt elektriferad flotta.
Spårvägs-, pendeltågs- och tunnelbanetrafik AB Stockholms Spårvägar (SS) kör Spårväg city, Saltsjöbanan, Lidingöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan (E43) . Transdev kör Roslagsbanan (E34). SJ Stockholmståg ansvarar för pendeltågstrafiken (E24C). Connecting Stockholm (Go-Ahead Group) ansvarar för tunnelbanetrafiken (E40).
SJ ansvarar för pendeltågen i ett nödavtal som sträcker sig till 2028. Pendeltågen har ingen planerad ersättare för 2028.
Pendelbåtarna Djurgårdens Färjetrafik (Strömma AB) kör linje 82 och 84 (E55). Rederi Ballerina kör linje 80 mellan Nybroplan och Ropsten (E50). Blidösundsbolaget (Transdev) kör pendelbåtarna i Stockholms skärgård och Vaxholm (E39).
Övrigt SL Kundtjänst och SL Center drivs från 1 oktober 2015 av callcenterföretaget Releasy Customer Management AB på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik. Kundtjänsten är placerad i Borås, Linköping och Stockholm (SL Center och SL Kundtjänst Sergels Torg).
Även underhåll av infrastruktur upphandlas i konkurrens, bland de större entreprenörerna kan nämnas, Infranord AB, Strukton Rail, Eltel Networks, EIAB med flera medan drift av tunnelbanestationer och -depåer sköts av Caverion AB.
SL:s biljettkontroller utförs på entreprenad av ISS. Yttre trygghet utförs av Avarn Security och CSG.
Dotterbolag/intressebolag AB SL Finans (100%) AB Transitio (5%) - anskaffar spårfordon, ägs även av 19 andra kollektivtrafikmyndigheter Stockholms Terminal AB (40%)
Tidigare dotterbolag/intressebolag SL HR Service AB (100%) (Fusionerat 2016)