Juridiska fakulteten vid Lunds universitet är Sveriges näst äldsta juridiska fakultet och har funnits sedan universitetet grundades år 1666. Juridicum är det latinska namnet på juridiska fakulteten, samt namnet på fakultetens huvudbyggnad. Fakulteten har cirka 2 000 studenter på grund- och avancerad nivå samt omkring 40 doktorander. Fakulteten erbjuder ett av Sveriges mest populära och eftertraktade juristprogram. Därutöver erbjuds två internationella masterprogram och ett antal fristående kurser.

Historia Juridiska fakulteten grundades 1666 och är en av Lunds universitets fyra ursprungliga fakulteter.

Juridiska fakulteten bildas Juridiska fakultetens historia går tillbaka till den svenska stormaktstiden. Vid Lunds universitet grundande 1666, cirka tio år efter att Skånelandskapen genom Roskildefreden tillfallit Sverige, inrättades också en juridisk fakultet. Fakulteten fick då i enlighet med dåtidens rättsyn sin devis Suum cuique (åt var och en sitt) hämtad från den romerska rätten. Devisen speglade dåtidens ståndssamhälle, där rättsordningen syftade till att upprätthålla olika gruppers rättigheter och privilegier.

Fakultetens förste dekan, den kände natur- och folkrättsprofessorn Samuel von Pufendorf rekryterades från Heidelberg, fakultetens genom tiderna internationellt mest framstående jurist. Hans föreläsningar på latin, dåtidens internationella akademiska språk, lockade stora åhörarskaror. Pufendorf kom att bli en framstående företrädare för universitetets ursprungliga ambition att förena internationell akademisk betydelse med utbildning av framtida ämbetsmän i södra Sverige.

David Nehrman och upplysningstidens idéer Under karolinerkungarnas krigsår minskade universitetets och fakultetens status. Under frihetstiden stärktes dock fakultetens ställning genom professor David Nehrman, senare adlad Ehrenstråle. Efter studier i Halle introducerade han upplysningstidens idéer, bland annat genom läroböcker och undervisning på svenska. Nehrman introducerade också examensväsendet på 1740-talet genom att inrätta en examenjuridicum.

För sina förtjänster adlades Nehrman under namnet Ehrenstråle. Fakulteten under den gustavianska tiden präglades av Ehrenstråles efterföljare, och utbildningen vid fakulteten kom att få en mer lokal än internationell prägel.

Vår tids fakultet börjar ta form Nästa viktiga period i fakultetens historia inleddes när Johan Holmbergson kom till Lund från Uppsala 1811. Under sina drygt trettio år som professor bidrog han till att lägga grunden för den dagens moderna juridiska fakultet. Han ställde höga krav på studenternas kunskaper och förmedlade influenser från den samtida tyska rättsvetenskapen.

Under 1800-talet fick juristerna en allt viktigare roll i samhället. Studentantalet ökade successivt samtidigt som juridiken blev mer specialiserad och samspelet mellan teori och praktik betonades. Vid sekelskiftet 1900 hade fakulteten åtta professurer med internationellt utbildade och välkända innehavare. Perioden har ibland kallats ”den stora fakulteten”. Bland de mest framstående professorerna fanns Johan C. W. Thyrén i straffrätt, Ernst Kallenberg i processrätt samt A. W. Winroth och C. G. Björling i civilrätt.

Det var också vid denna tid som de första kvinnliga juridikstudenterna började studera vid fakulteten. En av dem var Anna Bugge-Wicksell, som senare blev en framstående jurist och diplomat.

Första delen av 1900-talet Det idealistiska synsättet på rätten ersattes under 1900-talet gradvis av ett mer pragmatiskt och värdeneutralt synsätt. Två av de främsta företrädarna för Uppsalaskolans rättsrealism, Vilhelm Lundstedt och Östen Undén, var båda utbildade i Lund. Lundstedts elev Karl Olivecrona kom från Uppsala till Lund 1933 som professor i processrätt. Han blev en ledande företrädare för den skandinaviska rättsrealismen och var internationellt erkänd inom rättsvetenskapen. Hans eftermäle har dock också kommit att präglas av hans positiva inställning till Tyskland under den nationalsocialistiska eran.

Dagens fakultet Efter andra världskriget kom juristutbildningen att anpassas till välfärdsstatens behov. Arbetsrätt och förvaltningsrätt växte i betydelse, samtidigt som internationell rätt och senare EU-rätt fick en allt större roll. Fakultetens första kvinnliga professor, Anna Christensen, blev en framstående företrädare för den sociala civilrätten.

I dag är juridiska fakulteten verksam i den byggnad där Samuel Pufendorfs skrifter i natur- och folkrätt en gång trycktes. Efter Sveriges medlemskap i EU har fakultetens internationella profil stärkts ytterligare, samtidigt som den har en nära anknytning till rättsliga institutioner i södra Sverige. Fakultetens verksamhet präglas därmed av både internationell och regional förankring.

Forskning Lunds universitet är rankat bland världens 100 främsta universitet. I Times Higher Education World University Rankings by Subject 2026 placerades juridikämnet bland de 50 högst rankade i världen. Vid fakulteten finns Raoul Wallenberg-institutet, som bedriver forskning inom mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

Studentliv och alumnverksamhet miniatyr|Fakultetens huvudbyggnad. Studentlivet vid Juridiska fakulteten kretsar i stor utsträckning kring Juridiska Föreningen (JF), som grundades 1884. Föreningen företräder studenter i utbildningsfrågor, upprätthåller kontakter med det juridiska yrkeslivet och anordnar olika sociala aktiviteter. Bland verksamheterna finns mottagning av nya studenter, sittningar, baler, sportevenemang och arbetsmarknadsmässan JiA-dagarna.

Utöver verksamheten inom Juridiska Föreningen deltar juridikstudenter också i Lunds universitets bredare studentliv, bland annat genom studentnationerna och Akademiska Föreningen (AF).

Sällskapet Lundajurister Sällskapet Lundajurister är en alumnförening anknuten till fakulteten samt till Juridiska föreningen i Lund. Sällskapet grundades 1966 under namnet Gamla Lundajurister men heter sedan 1991 Sällskapet Lundajurister. Sällskapets huvudsakliga syfte är att underlätta samverkan mellan alumnerna, Juridiska fakulteten och Juridiska föreningen. Föreningen har mentorskapsprogram och ordnar seminarietillfällen och föreläsningar. Föreningens ordföranden har varit:

1966-1970 professor Gerhard Hafström 1970-197? professor Gunvor Wallin 197?-1985 professor Carl-Martin Roos 1985-201? professor Kjell Åke Modéer 201?-2020 executive director Karin Sydsjö Ebbinghaus 2020-2025 advokat Kristoffer Ståhl 2025- administrativ direktör Andrea Lindblom

Lokaler

Juridicum är beläget i Televerkets gamla huvudbyggnad på Lilla Gråbrödersgatan mitt i centrala Lund, mellan Lunds centralstation i väster och Lunds domkyrka i öster. Huvudbyggnaden (Juridicum) rymmer också Juridiska fakultetens bibliotek. Flertalet av föreläsningssalarna finns dock i den närbelägna byggnaden Tryckeriet, som tidigare inhyst Berlingska boktryckeriet.

Referenser Noter

Externa länkar Juridiska fakultetens webbplats

Kategori:Lunds universitet Lund