Henrik Schück (egentlig Johan Henrik Emil Schück, 1855–1947) var en svensk litteraturhistoriker, universitetsprofessor og forfatter.
Biografi Johan Henrik Emil Schück var professor ved Lunds universitet fra 1890 til –1898. Han var professor ved Uppsala universitet fra 1898 til 1920 og senere rektor fra 1905 til 1918. Han var medlem av Svenska Akademien fra 1913 til 1947, med sete 3. Han var medlem av akademiets Nobelkomité fra 1920 til 1936. Han var styreleder i Nobelstiftelsen fra 1918–1929. Han var også medlem av Kungliga Svenska Akademien för Litteratur, Historie och Antikviteter og Kungliga Svenska Vetenskapsakademien.Henrik Schück (Nordisk familjebok)Henrik Schück (Svenskt biografiskt handlexikon)
I 1880 var Schück en av grunnleggerne av Svenska Litteratursällskapet i Uppsala. Han utviklet et rykte som en av landets fremste litteraturhistoriske forskere. Han arbeidet med utviklingen av historiske litteraturstudier sammen med universitetsprofessor og bibliotekar ved Nobelbiblioteket i Svenska Akademien, Karl Johan Warburg (1852–1918). De redigerte sammen Illustrerad svensk litteraturhistoria, som dekker svensk litteratur for perioden frem til 1870. Han skrev også en rekke biografier om historiske personer, som Engelbrekt Engelbrektsson, Olaus Petri, kong Gustav III og William Shakespeare.[https://runeberg.org/authors/schuckhe.html Johan Henrik Emil Schück Verker i utvalg William Schakspere, hans lif och verksamhet, (1883–84) Skrifter i svensk litteraturhistoria, (1887) Våra äldsta historiska folkvisor, (1891) Lars Wivallius, hans lif och dikter, 2 bind, (1893–95) Allmän litteraturhistoria, (en rekke versjoner) Bidrag till svensk bokhistoria, (1900) Engelbrekt (1915) Illustrerad svensk litteraturhistoria, ttre bind, med Karl Warburg (1917–18)
Referaner
Kategori:Svenske historikere Kategori:Svenske forfattere Kategori:Personer fra Stockholm