thumb|Blandt de jævnaldrende klassekammerater fra skolen i Norrköping blev Nils Åberg den første arkæologiprofessor ved Stockholms Högskola 1940-1953, og Sigurd Erixon var indehaver af et professorat i folkelivsforskning ved Nordiska museet og Stockholms Högskola. Tvillingebroderen Einar Nerman blev tegner og kunstner. Birger Nerman (født 6. oktober 1888 i Norrköping, død 22. august 1971 i Stockholm) var en svensk professor, arkæolog og forfatter.
Liv Birger Nerman tilhørte borgerslægten Nerman (Nehrman) fra Vimmerby og var søn af boghandler i Norrköping Janne Nerman (1844-1920) og hustru Anna Ida Nordberg. Han og Einar Nerman var tvillingebrødre og to år yngre end den tredje broder Ture Nerman. Farbroderen Carl Axel var også boghandler og far til Birger Nermans hustru, Barbro Nerman.
Birger Nerman studerede nordiske sprog, litteraturhistorie og arkæologi ved Uppsala universitet for at blive bibliotekar, men blev fanget af arkæologien og især stenalderens bebyggelse. Han blev fil.kand. i 1910 i arkæologi, fil.lic. i 1912, disputerede året efter i litteraturhistorie og blev fil.dr. den 31. maj 1913.
Nerman var tilforordnet professor 1917 og 1920, i 1923 udnævntes han til professor i arkæologi ved Dorpats universitet i Estland, hvilken stilling han havde til 1925, hvor han sammen med forgængeren Arne Michaël Tallgren lagde grunden til den arkæologiske forskning der. Han foretog i 1924 udgravninger omkring byen Izborsk. Nerman undersøgte en folkeborg og et større højgravfelt sammen med sine studenter fra Dorpat.
I somrene 1929-1930 var han leder af udgravningen af den forhistoriske skandinaviske bosættelse med tre gravfelter, et byområde og en folkeborg) i Grobin i Letland. Året efter fortsatte Nerman med at udgrave en lignende bosættelse med skandinaviske indslag ved byen Apuole i det nordvestlige Litauen og i efteråret 1932 med et østskandinavisk garnisonssamfund fra vikingetiden ved Wiskiauten i Østpreussen.
thumb|right|Birger Nermans gravsted på Norra begravningsplatsen i Solna.
Efter sporadiske kontakter med Statens historiska museum blev Nerman i 1938 dets museumsdirektør. Denne stilling havde han til sin pensionering i 1954. I 1939-1969 var han formand for Svenska fornminnesföreningen. Han blev 1946 medlem af Vitterhetsakademien og æresmedlem, korresponderende medlem og medlem af flere udenlandske akademier.
I 1914-1915 var Nerman formand for det socialdemokratiske studenterforbund Laboremus. I 1967-1970 var han formand for World Anti-Communist Leagues svenske afdeling.Tobias Hübinette: "En introduktion till World Anti-Communist League" 1998; s. 6
Forfatterskab
Studier över Svärges hedna litteratur (1913) Die Herkunft und die frühesten Auswanderungen der Germanen (1924) Die verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum in der jüngeren eisenzeit (1929) Die Völkerwanderungszeit Gotlands (1935) Gamla Upsala : Svearikets hjärtpunkt (1943) Tiotusen àr i Sverige (1945 ) Grobin-Seeburg; Ausgrabungen und Funde (1958) Die Vendelzeit Gotlands (1969)
På internettet
Birger Nerman: "Ynglingasagan i arkeologisk belysning" (Fornvännen 1917, s. 226-261) Birger Nerman: "Kungshögarna på Adelsö och Sveriges äldsta konungalängder" (Fornvännen 1918, s. 65-77) Birger Nerman: "Kung Agne och hans död på Agnefit" (Fornvännen 1919, s. 143-169) Birger Nerman: "Gravfynden på Gotland under tiden 550—800 e. K." (Antiqvarisk Tidskrift för Sverige 22:4 (1919); s. 1-102) Birger Nerman: "Sagotraditioner om det forntida Stockholm" (Svenska Turistföreningens årskrift 1922, s. 72-89) Birger Nerman: "Härstamma danerna ifrån Svealand?" (Fornvännen 1922, s. 129-140) Birger Nerman: "Goternas äldsta hem" (Fornvännen 1923, s. 165-182) Birger Nerman: "Professurer i svenska språket i de nya Östersjöstaterna" (Svensk Tidskrift, 1924, s. 271-274) Birger Nerman: "Glozelstriden" (Svenska Dagbladets Årsbok, Femte årgången (händelserna 1927), s. 282-285) Birger Nerman: "Linköpings akademi" (Svensk Tidskrift, 1928, s. 126-129) Birger Nerman: "Fynden från Grobin i Lettland" (Fornvännen 1930, s. 114-116) Birger Nerman: "Bastarernas ursprung" (Fornvännen 1930, s. 178-181) Birger Nerman: "Vandalernas äldsta hem" (Fornvännen 1930, s. 365-367) Birger Nerman: "En svensk invandring i Tröndelagen under vendeltid?" (Fornvännen 1931, s. 242-244) Birger Nerman: "Vikingaspår i ryska ortnamn" (Fornvännen 1932, s. 119-120) Birger Nerman: "Ett myntfynd från vikingatiden i Estland" (Fornvännen 1933, s. 370-371) Birger Nerman: "Det forntida Västergarn" (Fornvännen 1934, s. 84-88) Birger Nerman: "Stenåldersgravar i Estland" (Fornvännen 1935, s. 366-368) Birger Nerman: "Ännu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd" (Fornvännen 1940, s. 312-315) Birger Nerman: "Två i Sverige funna Tène I-armringar" (Fornvännen 1942, s. 222-224) Birger Nerman: "En gotländsk djurfigur från Tène-tid" (Fornvännen 1943, s. 162-164) Birger Nerman: "Arkeologisk datering av vendeltidens nordiska runinskrifter" (Fornvännen 1947, s. 109-141) Birger Nerman: "Degel från Gotlands vendeltid för tillverkning av glasflusspärlor" (Fornvännen 1951, s. 252-253) Birger Nerman: "Ett skytiskt fynd från Gotland" (Fornvännen 1953, s. 30-33) Birger Nerman: "Ett hjälmfragment, sannolikt från mellersta Sverige" (Fornvännen 1953, s. 123-124) Birger Nerman: "Man och orm : en bildframställning på en grupp gotländska spännen från sen vendeltid" (Fornvännen 1955, s. 191-194) Birger Nerman: "Elfenben och snäckor i gotländska vendeltidsgravar" (Fornvännen 1955, s. 209-213) Birger Nerman: "Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö" (Fornvännen 1956, s. 148-152) Birger Nerman: "En tidig kortsvärdstyp på Gotland" (Fornvännen 1959, s. 41-44) Birger Nerman: "Ett gotländskt ringsvärd av äldsta typ" (Fornvännen 1962, s. 74-78) Birger Nerman: "En gotländsk bronsdosa från sen vendeltid" (Fornvännen 1962, s. 41-45) Birger Nerman: "Till hästmunderingen: en grupp gotländska vendeltidsbeslag" (Fornvännen 1964, s. 298-301) Birger Nerman: "Den mellersta och yngre Vendeltidens gotländska keramik" (Fornvännen 1967, s. 93-99) Birger Nerman: "De gotländska Vendeltidsbrakteaternas ursprung" (Fornvännen 1968, s. 55-60) Birger Nerman: "En gotländsk grupp av kedjeplattor ifrån Vendel- och vikingatid" (Fornvännen 1969, s. 90-98)
Noter
Litteratur
Vem är det 1961, Stockholm 1960, s. 747
Eksterne henvisninger
Berta Stjernquist: Birger Nerman på Svenskt biografiskt lexikon, bind 26 (1987-1989), side 528 Vem är det: Svensk biografisk handbok 1963, s. 772; opslag: Nerman, Birger Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, bind 37 (1925); sp. 733; opslag: Nerman, Birger Gravfeltet Trullhalsar på Gotland, som Nerman udgravede 1915-16
Kategori:Arkæologer fra Sverige Kategori:Medlemmer af Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Kategori:Svenskere i 1900-tallet Kategori:Museumsfolk fra Sverige Kategori:Faglitterære forfattere fra Sverige Kategori:Personer fra Norrköping Kategori:Ansatte ved Tartu Universitet